FRAMTIDENS PENSIONER

Så blir din pension 2023 – TN listar allt du behöver veta

Under 2023 sker flera förändringar när det gäller pensioner. TN listar de viktigaste nyheterna. Bild: Mostphotos, Pressbild

2023 bjuder på en rad förändringar kring pensionerna. Pensionsekonomen Staffan Ström pekar ut de stora vinnarna och förlorarna. ”Nästan ingen grupp i samhället får så stora lyft 2023”, säger han till TN.

Under 2023 kommer arbetsgivare, anställda och pensionärer att påverkas av en rad förändringar kring pensionerna. TN går igenom de viktigaste nyheterna. När det gäller arbetsgivare väntar en trevlig överraskning.

Pensionskostnaderna för tjänstemän minskar kraftigt under 2023. Det är den största förändringen för arbetsgivare i det privata näringslivet när det gäller pensionsutbetalningar under det kommande året. Minskningen beror på att de pensioner som har betalats in för privattjänstemän som är födda före 1979 efter flera år med bra avkastning, i kombination med höjda räntor, nu har en buffert som har blivit ”onödigt stor”, enligt Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta som hanterar pensionerna för privatanställda tjänstemän.

Och eftersom Alecta är ett kundägt bolag, som ägs av arbetsgivare och arbetstagare tillsammans, så ska nu drygt 60 miljarder kronor delas ut till kunderna. Av det går elva miljarder kronor till att sänka arbetsgivarnas pensionskostnader under 2023. För ett genomsnittligt företag kommer därmed sparpremierna att sänkas med 40 procent.

– Att kunna avlasta arbetsgivarna genom att reducera pensionskostnaderna, som för de flesta är verksamhetens största kostnad näst efter lön, är riktigt roligt. Inflationen slår ju inte bara mot hushållen. Många företag, inte minst de lite mindre, kämpar också med stigande kostnader nu i krigs- och kristider, säger Staffan Ström.

”Nästan ingen grupp i samhället får så stora lönelyft 2023.”

Även pensionärerna är stora vinnare efter årsskiftet, konstaterar han. Pensionerna höjs rejält för tjänstemännen – med nästan elva procent.

– Nästan ingen grupp i samhället får så stora lönelyft 2023 som pensionärer med tjänstepensionen ITP2. Även om den allmänna inkomstpensionen också höjs så är den höjningen mycket mindre, tre procent.

Men inte bara de som idag tar ut pension omfattas. Även värdet på den intjänade pensionen räknas upp med elva procent för dem som ännu inte har börjat ta ut sin pension. Totalt delar Alecta ut 50 miljarder kronor till dagens och framtidens pensionärer vid årsskiftet.

Under en pressträff presenterade Pensionsmyndigheten hur regelverket ändras 2023 och hur pensionerna påverkas. Myndigheten konstaterar att de allra flesta får se sin pension höjas. Inkomst- och tilläggspension, och gränserna för inkomstpensionstillägget höjs med tre procent.

80 procent av alla med allmän pension kommer att få en höjning på mellan 270 och 770 kronor per månad före skatt. Endast två procent får sänkt allmän pension, upp till 240 kronor mindre.

Färre jobbar ihop till sin pension

Garantipension och förmånsbestämda pensioner räknas upp med 8,7 procent. I och med riksdagens beslut i somras att höja garantipensionen kommer ytterligare 127 000 personer att omfattas av den, totalt 912 000 personer.

Samtidigt minskar antalet personer som enbart har inkomstpension från 1 011 000 till 889 000.

Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren kritiserar i en tidigare TN-artikel grundskyddets träffsäkerhet och kallar det för ett lapptäcke av förmåner som inte träffar målet. Han varnar för att kopplingen mellan arbete och pension är på väg att försvinna.

Sammantaget får personer med garantipension generellt en större höjning av den allmänna pensionen än de utan garantipension. Det beror på att garantipensionen höjs mer än inkomstpensionen men också på att de med garantipension oftast har en lägre andel premiepension.

Staffan Ström påtalar att inflationen i kombination med årets kraftiga börsnedgång gör att skillnaderna mellan olika pensionsavtal på arbetsmarknaden blir extra stora nästa år. Till exempel kommer de med pensioner som är starkt knutna till börsen att få se sin pension sänkas.

Det gäller bland annat många av de så kallade tiotaggarna, som har valt bort den kollektivavtalade pensionslösningen och valt en egen lösning som den enskilda arbetsgivaren har utformat.

– Det har varit till fördel när börsen har gått upp starkt, men efter årets rejäla nedgång på börsen får många se sina pensionspengar krympa ihop ganska rejält. Då blir kontrasten stor gentemot den som har kollektivavtalad ITP2 och som får sin pension höjd med nästan elva procent.

Åldersgränsen höjs

Ytterligare en förändring sedan årsskiftet gäller de yngre tjänstemännen, födda 1979 eller senare, som har ITP1. I deras avtal höjs åldersgränsen för hur länge de tjänar in pension, från 65 år till 66 år.

– Regelverken i både den allmänna pensionen och tjänstepensionerna börjar ta höjd för att arbetslivet kommer att vara längre i framtiden. Det ska löna sig även i pensionskuvertet att fortsätta att jobba.

Trenden att skjuta upp uttaget av tjänstepension till en tidpunkt som är efter 65 år väntas fortsätta nästa år. Framför allt ökar de så kallade jobbonärerna, som blandar inkomst från arbete med att ta ut pension.

– De flesta drömmer när de är 40 – 50 år om att gå i pension så tidigt som möjligt, men många ändrar sig när de har passerat 60 år. Då vill de fortsätta att jobba efter 65 år om de har möjlighet att arbeta deltid.

Samtidigt höjs från och med 1 januari 2023 flera av åldersgränserna i pensionssystemet – som en anpassning till att vi lever längre och därför behöver jobba in till pensionen under en längre period (läs mer i faktaruta nedan).

Så förändras pensionerna

• 80 procent av alla med allmän pension kommer att få en höjning på mellan 270 och 770 kronor per månad före skatt.

• Två procent får sänkt allmän pension, upp till 240 kronor mindre.

• Garantipension och förmånsbestämda pensioner räknas upp med 8,7 procent. Det innebär att en ogift person utan inkomstpension får 10 631 kronor i garantipension 2023. Gränsen för när den som är ogift inte har rätt till någon garantipension går vid en inkomstpension på 16 177 kronor.

• Ytterligare 127 000 personer att omfattas av garantipensionen, totalt 912 000 personer.

• Antalet personer som enbart har inkomstpension minskar från 1 011 000 till 889 000.

• Sammantaget får personer med garantipension generellt en större höjning av den allmänna pensionen än de utan garantipension. Det beror på att garantipensionen höjs mer än inkomstpensionen men också på att de med garantipension oftast har en lägre andel premiepension.

• Premiepensionen beräknas för 80 procent av pensionärerna hamna någonstans mellan en minskning med knappt 18 procent och en höjning med 0,7 procent, beroende på att aktier och fonder i år har fallit kraftigt i värde.

• Under 2022 hade pensionärer över 65 år bosatta i Sverige en genomsnittlig pension på 21 000 kronor totalt, med allmän pension och beräknad tjänstepension, vilket var 1 100 kronor mer än året innan.

• 2023 beräknas 80 procent av pensionärerna väntas få en höjning av den totala pensionen på 480 – 1280 kronor före skatt.

• För personer utan grundskydd blir höjningen av den totala pensionen större. Allra högst blir den i gruppen med högst inkomstgrundad allmän pension eftersom de oftast har en större andel tjänstepension som ökar rejält nästa år.

• För de yngre tjänstemännen, födda 1979 eller senare, som har ITP1 höjs åldersgränsen för hur länge de tjänar in pension, från 65 år till 66 år.

• Tidigaste uttagsåldern för allmän pension höjs från 62 till 63 år för de som är födda 1961 och 1962.

• Åldern för när grundskydd, som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas ut höjs, från 65 till 66 år.

• Sjukersättning och a-kassa kommer att betalas ut ett år längre – fram till 66 års ålder.

• Åldern för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar höjs från 68 till 69 år.

• Från och med 2023 har de som är bosatta utomlands, och som är födda 1938 eller senare, inte längre rätt till garantipension. En EU-dom har slagit fast att garantipensionen, trots namnet, inte ska betraktas som pension utan som en statlig minimiförmån. Därför ska den bara betalas ut till personer som bor i Sverige.

• Inom skatteområdet kopplas det förhöjda grundavdraget till riktåldern så att skatten sänks året efter att en person har uppnått riktåldern. Det innebär att gränsen nu höjs till 67 år.

• Det förhöjda jobbskatteavdraget fortsätter att gälla från januari för de som fyller 66 år.