DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Larmet: Då kan företagen inte ringa 112 – ”Skandal”

Mitt i priskaoset på elmarknaden varnar allt fler för en dold fara med elnätet. Om elen slås ut handlar det i vissa fall bara om timmar innan företagen riskerar att drabbas av allvarliga konsekvenser. ”Jag trodde faktiskt inte att det kunde fungera så här dåligt”, säger Olle Hollertz i Oskarshamn till TN.

I slutet av november försvinner det sista av det svenska kopparnätet, som tidigare användes för fast telefoni och bredband. Därmed kommer den som måste kommunicera att i första hand behöva förlita sig på fungerande mobilmaster för att kunna kommunicera i händelse av kris eller krig.

Samtidigt har de mobiloperatörer som driver mobilmasterna bara krav på sig att kunna garantera 2–4 timmars reservkraft på landsbygden och en timmes reservkraft i städerna, vilket kan jämföras med att kopparnätet kunde fungera i flera dygn eller till och med veckor i händelse av en krissituation.

”Efter fyra timmar kan vi alltså inte längre ringa 112.”

Enligt Olle Hollertz, som är engagerad i krisberedskapsfrågor i Kristdala socken i Oskarshamns kommun, innebär det nya läget en stor risk för både privatpersoner och företag.

– Om det blir strömavbrott i städerna så kan man koppla över till en annan sändare, så där är problemet kanske inte lika stort. Men här ute kan vi vara beroende av en enda mast och om den kopplar ner så kan vi alltså efter fyra timmar inte längre ringa 112, säger han till TN.

Som TN nyligen rapporterade ser Svenska kraftnät just nu över elnätet i syfte att göra det mer robust mot potentiella angrepp från andra länder. Men det krävs inte attacker från främmande länder för att det ska uppstå elavbrott som är tillräckligt långvariga för att slå ut mobilmasterna, menar Olle Hollertz.

Välkänt problem

Han vittnar om att det bara under det senaste året vid två tillfällen varit så omfattande snöstormar i hans hemtrakter att strömmen har försvunnit i uppemot tio timmar. Skulle det hända igen kan alltså både telefonin och internetuppkopplingen försvinna när tiden med reservkraft runnit ut.

– Det är mycket fokus på att vi ska höja beredskapen i Sverige. Det kan bli krig och då är en av de viktigaste funktionerna att vi kan kommunicera, det har visat sig inte minst under kriget i Ukraina. Därför tycker jag att det här är så konstigt.

Olle Hollertz har under de senaste två åren kontaktat en rad olika aktörer för att påtala riskerna. Alla, inklusive Post- och telestyrelsen som är den ytterst ansvariga myndigheten, säger sig enligt honom vara medvetna om problemet.

Den förklaring Olle Hollertz säger sig ha fått från PTS går ut på att avregleringen av telemarknaden är en starkt bidragande faktor till dagens situation. Den ska enligt PTS ha medfört svårigheter med att ålägga en utvald operatör samma samhällsansvar som tidigare låg hos Televerket.

”Det är en sådan basal funktion i en stat i händelse av kris och krig.”

Men trots att bristen i systemet alltså är tydlig, har det inte skett någon förändring.

– Som privatperson tycker jag att det är skandal. Det är en sådan basal funktion i en stat i händelse av kris och krig. Det handlar ju om att kunna nå sjukvården vid behov, men inte bara det. Företagen är i dag uppkopplade via internet av olika anledningar och är beroende av att systemet fungerar för att de ska kunna hålla produktionen i gång.

Finns det någonting man som privatperson eller företag kan göra för att gardera sig mot det här?

– Det enda jag har fått rekommenderat är att skaffa ett Starlink-abonnemang så att man kan kommunicera via satellit, men då är jag ju samtidigt ju beroende av Elon Musks välvilja och det har vi ju sett i Ukraina att det kan bli problem med det.

”Det är väl klart att det är bra att veta hur mycket socker och salt och vatten man ska ha hemma. Men om vi inte kan kommunicera?”

Olle Hollertz anser att det är ologiskt att frågan inte prioriteras högre, speciellt med tanke på att samhället på andra sätt uppmanar både privatpersoner och företag att se över beredskapen.

– Jag trodde faktiskt inte att det kunde fungera så här dåligt och jag blir ganska upprörd när jag pratar om det.

– Det är väl klart att det är bra att veta hur mycket socker och salt och vatten man ska ha hemma. Men om vi inte kan kommunicera? Det handlar inte bara om att kunna ringa till grannen utan det handlar ju om att kunna planera och koordinera insatserna i händelse av krig.

PTS: ”Högt prioriterad” fråga

När Tidningen Näringslivet får kontakt med Petter Öhrn, pressansvarig på PTS, inleder han med att intyga att svenska kommunikationsnät är ”starka med hög robusthet och redundans”.

”Frågan om nätens robusthet är också högt prioriterad på myndigheten. Både i koppling till vardag och påfrestningar, som till totalförsvarets behov. På vår webbplats har vi massor av exempel på vad vi gör för att stärka motståndskraften i elektroniska kommunikationer”, skriver han i ett mejl till redaktionen.

Bland annat genomför PTS övningar och utbildningar med operatörer och företag för kris och höjd beredskap. Myndigheten har också möjlighet att finansiera åtgärder som stärker infrastrukturen, förklarar Petter Öhrn.

”Sen är telefonimarknaden avreglerad sedan många år. Operatörer och företag inom sektorn ansvarar för att näten och tjänsterna fungerar. Som slutanvändare i form av en organisation som använder elektroniska kommunikationstjänster och post behöver man se till att kravställa och följa upp att man får sin behov tillgodosedda. Som privatperson ansvarar du för att förbereda dig för hur du gör när internet eller telefoni inte fungerar”.

”Det stämmer att mobilnäten har reservkraft för några timmar. Det motsvarar den absolut största andelen av strömavbrott som sker – och den grundläggande nivå som, så att säga, ingår i abonnemanget.”