BROTTEN MOT FÖRETAGEN
Karta: Så ligger din kommun till i kampen mot brottsligheten
Kommunerna spelar en nyckelroll i att bekämpa den lokala kriminaliteten. Men det finns stora skillnader i hur långt de har kommit i arbetet. ”Vi ser en positiv trend i att kommunerna involverar näringslivet i deras kartläggning av brott”, säger Embla Hammar på Brå, till TN.
Sedan 2023 är kommunerna lagstadgade att jobba kunskapsbaserat i det brottsförebyggande arbetet. Nu har Brottsförebyggande rådet (Brå), lanserat en karta över hur de 290 kommunerna självrapporterat ligger till i relation till lagen.
Brå har lanserat en interaktiv karta som visar hur landets 290 kommuner lever upp till lagen om kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.
Kartan redovisar sex indikatorer, bland annat om kommunerna har samverkansöverenskommelse, lägesbild, åtgärdsplan och utbildning i brottsförebyggande arbete.
Brå ser generellt framsteg i kommunernas arbete, särskilt när det gäller att ta fram, genomföra och följa upp åtgärdsplaner.
Samtidigt finns brister i att åtgärdsförslag ibland inte tydligt grundas i den lägesbild och orsaksanalys som kommunerna tagit fram.
En tydlig positiv trend är att allt fler kommuner involverar näringslivet i kartläggning och åtgärder mot brott, vilket stärker det gemensamma ansvaret.
Kartan visar sex olika indikatorer över hur långt kommunerna kommit. Dessa är om det finns en aktuell samverkansöverenskommelse enligt lagkraven, en lägesbild med orsaksanalys, en upprättad åtgärdsplan, en uppföljd åtgärdsplan, om kommunens brottförebyggande samordnare har minst 50 procent av sin tjänst avsatt för brottsförebyggande arbete samt om kommunen bedriver en utbildning i brottsförebyggande arbete.
Tanken är att ge återkoppling till kommunerna i deras arbete, samt underlätta spridandet av goda exempel.
– Det finns en politisk efterfrågan att vilja se hur man ligger till i relation till andra kommuner. Dessutom finns en demokratiaspekt i det här också som är viktigt. Medborgarna har rätt att ta del av hur kommunerna svarar upp mot den lagstiftning som finns på området, säger Carl Gynne, enhetsråd och utredare på Brå.
Så hur går det för kommunerna? Över lag åt rätt håll.
– Vi ser att det går framåt på alla delar i det kunskapsbaserade arbetet. I år ser vi framför allt en ökning vad gäller åtgärdsplaner, och att ha vidtagit åtgärder och följt upp de åtgärderna, säger Embla Hammar, handläggare på Brå.
Utöver att kommunerna kan jämföra sig med varandra får de också en personlig återkoppling från Brå.
Finns det någon del i arbetet där kommunerna ligger efter?
– Kommunerna kan ansöka om ekonomiska medel för det brottsförebyggande arbetet. Där ser vi en ibland en diskrepans mellan vad de ansöker om för stöd till åtgärder och det underlag de presenterar i sin lägesbild. Det är inte alltid vi hittar fog för de åtgärder de vill genomföra baserat på ett kunskapsunderlag. Kommunerna ska inte gissa vilka åtgärder de ska sätta in, där finns en del saker kvar att göra, säger Carl Gynne.
”Kommunerna är transparenta och väldigt generösa”
Men det finns mer positivt än negativt att ta med sig, enligt Carl Gynne. Något som sticker ut är en stor samarbetsvilja mellan kommunerna.
– Man skulle kunna tänka sig det brottsförebyggande arbetet som en konkurrensaspekt, men en sådan struktur finns inte. Kommunerna är transparenta och väldigt generösa med att dela gott arbete mellan varandra, säger han.
En annan positiv trend är att fler och fler kommuner har ett starkt samarbete med näringslivet i det brottsförebyggande arbetet. Exempelvis kommuner som Järfälla, Umeå, Uddevalla, Trollhättan och Värnamo.
Från ert perspektiv, varför är det så viktigt att involvera näringslivet i det brottsförebyggande arbetet?
– Näringslivet sitter på väldigt mycket lokal kunskap kring hur brottsligheten egentligen ser ut där brotten begås. Och där ser vi också en positiv trend i att kommunerna också involverar näringslivet i deras kartläggning av brott och lägesbildsarbete. Det har blivit mycket bättre, säger Embla Hammar.
– Lösningen på brottsproblematiken är ett gemensamt samhällsansvar. Dessutom sitter det offentliga och näringslivet på olika färdigheter. Det offentliga är ofta trögt, men kan jobba med underlag och framställan som näringslivet oftast inte har utrymme för. Medan företagens stora fördel är att de är snabbfotade och har en förmåga att organisera sig. När näringslivet jobbar tillsammans med kommun och polis skapas en växelverkan, säger Carl Gynne.
Brå:s sex indikatorer för att uppfylla lagen om brottsförebyggande arbetet i kommunerna
1. Kommuner ska verka för att skriftliga överenskommelser om samverkan ingås med relevanta aktörer. En sådan överenskommelse ska innehålla åtminstone uppgifter om för vilka syften och inom vilka områden som samverkan ska ske.
2. Kommuner ska ta fram en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område. Lägesbilden ska innehålla en kartläggning av brottsligheten, dess omfattning och konsekvenser, annan information av betydelse i sammanhanget, och en analys av kartläggningen och informationen.
3. Kommuner ska, med lägesbilden som underlag, besluta om en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott (åtgärdsplan).
4. Kommuner ska minst vartannat år uppdatera lägesbilden och följa upp åtgärdsplanen.
5. Brå rekommenderar att kommunens brottsförebyggande samordnare har minst 50 procent av sin tjänst avsatt för brottsförebyggande arbete.
6. Brå rekommenderar att kommunerna arrangerar utbildningar i brottsförebyggande arbete. Det finns ett starkt samband mellan att de personer som arbetar med brottsförebyggande frågor har relevant utbildning och tillräckligt med avsatt tid för arbetet, och att ett kunskapsbaserat arbete bedrivs och håller hög kvalitet, enligt myndigheten.
