Ojämlikhet diskuteras ofta som en fråga om rikedom, inte fattigdom. ESO:s nya rapport visar hur debatten kan bli bättre: i stället för att mäta avståndet mellan grupper mäter man rörlighet över tid och frågar om människor kan bli rikare. Det är det närmaste vi har kommit ett svar på om den svenska drömmen lever, skriver krönikören Georgios Sideras.

”Framtiden för de fattiga är (...) betydligt ljusare än vad Oxfam ger sken av” skriver Erik Daunfeldt, student vid Lunds universitet och borgerlig frilansskribent, på GP Debatt.

Oxfam blandar ihop förändring i tillgångsvärden, inkomstutveckling och absolut levnadsstandard, skriver Ola Källqvist i Fokus.

Utländska direktinvesteringar är en viktig del av Sveriges ekonomi. Men förutom höga skatter, regelkrångel och bostadsbrist har vi nya, akuta problem. Hur länge kan vi ignorera varningssignalerna innan investerare väljer andra länder, undrar krönikören André Persson, Svensk-Amerikanska Handelskammaren i Houston.

Ledare i flera medier tar upp det orimliga i att Oxfam rankar skattesystemen i länder som Centralafrikanska republiken över Sveriges. ”Man hittar gott om fattiga, korruptionshärjade och ojämlika länder i topp – och välfungerande, rika och jämlika länder som Sverige på den nedre halvan”, konstaterar Mattias Svensson i SvD.

Ojämlikheten i världen ökar drastiskt, enligt en rapport från Oxfam. Men studien kritiseras av en av forskarna bakom organisationens källmaterial.

Den globala ojämlikheten minskade, tvärtemot vad Oxfams senaste utspel gör gällande. Det skriver Johan Norberg i Smedjan.

EU-länderna och EU-parlamentet har enats om en gemensam asyl- och migrationspakt. Bland annat ska migranter hållas i asylcenter vid den yttre gränsen.

De rosenkindade kärleksförklaringarna till Hugo Chávez har avtagit i takt med att den socialistiska drömmen gått i kras. Johan Norberg skriver om världens mest ojämlika land med ett näringsliv i ruiner.

Vi ska inte hymla med att klimatförändringar innebär är ett allvarligt miljöproblem som vi behöver ägna betydande uppmärksamhet. Men det ger oss ingen anledning till att vara alarmistiska, skriver energidebattören Michael Shellenberger i en essä på Timbros Smedjan.