RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ännu högre ränta väntar efter inflationschocken

Matpriserna fortsätter att stiga. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi (TT)

Bakom dagens inflationschock ligger den största ökningen av matpriser sedan 1950-talet. För många hushåll väntar dock ännu en kostnadssmäll.

Nu skruvar till exempel Swedbank upp sin ränteprognos.

Prognosen var högt uppskruvad redan på förhand, facit blev ännu värre. I februari uppgick inflationen till hela 12,0 procent enligt måttet KPI.

Från marknadshåll låg förväntningarna på 11,7 procent och siffran är nu en av de högsta på senare tid.

Just det faktum att inflationen nu sker så brett gör den extra bekymmersam och svårare att hantera och få ned, påpekar Carl Nilsson, ekonom hos Swedbank med särskilt fokus på bland annat inflationsutvecklingen.

– Det är en väldigt hög inflationssiffra och klart högre än vi väntat med och framförallt en bredbaserad inflation. Man kan inte längre ursäkta det här med höga elpriser, säger han.

– Siffran är bekymmersam och oroar. Det finns inga tecken på att pristrycket håller på att lätta och den stora negativa överraskningen ligger på underliggande inflationen – den Riksbanken kan påverka, säger Susanne Spector, chef för makroekonomisk analys hos Nordea.

En kamp

Riksbanken med riksbankschefen Erik Thedéen för nu en kamp för att få ned inflationen till inflationsmålet 2,0 procent. Vägen dit går via nya räntehöjningar och styrräntan uppgår till 3,0 procent inför nästa räntebesked i slutet av april.

Frågan om det blir 0,25 eller 0,5 procentenheters höjning då är nu en icke-fråga enligt de ekonomer TT har talat med. Swedbank går ett steg ännu längre.

– Vi räknar nu med att Riksbanken behöver gå ännu hårdare fram. Som tidigare räknar vi med 50 punkters höjning i april men nu följt av ytterligare 50 punkter i juni jämfört med 25 punkter tidigare, säger Carl Nilsson.

Trots stram penningpolitik från Riksbanken och vissa lättnader när det gäller kostnadstrycket inom industrin så överträffar inflationen i nuläget samtliga prognoser, påpekar man från Swedbanks sida.

Riksbanken får ytterligare en inflationssiffra för mars månad innan nästa räntebesked ska meddelas.

TT: Hur mycket skulle den behöva överraska nedåt för en ändrad prognos?

– Jag ser det som uteslutet. Man ska komma ihåg att när inflationen är så hög som den är nu så har inte Riksbanken råd att låta ett enskilt inflationsutfall vara representativt. Skulle det komma en överraskning på nedsidan så tror jag Riksbanken ser förbi detta.

Inga alternativ

Danske bank gör bedömningen att Riksbanken inte har några alternativ till 0,5 procentenheters höjning och Nordea i sin tur vidhåller sin prognos med 50 respektive 25 punkters höjning vid de två kommande räntebeskeden.

– Det är lång tid kvar och mycket kan hända men om man bara har det här utfallet så går det inte se något annat än 50 punkters höjning. Med tanke på hur mycket de här utfallen har överraskat på uppsidan så är det svårt att se att inflationen skulle kunna överraska på något sätt, det handlar snarare om annan data, säger Spector och nämner bland annat utvecklingen kring bankkollapsen i USA.

Tobias Österberg/TT

Inflationstakten i februari 2023 enligt måttet KPI. Bild: Johan Hallnäs/TT

Fakta

Inflationen vände upp igen i februari och steg till 12,0 procent enligt måttet KPI, enligt SCB.

Detta efter att bland annat livsmedelspriserna ökade med 2,8 procent den senaste månaden.

Livsmedelspriserna har därmed ökat med 22,1 procent under det senaste året och 2,8 procent sedan januari.

Inflationen enligt KPIF–måttet (konsumentprisindex med fast ränta) steg till 9,4 procent i februari, upp från 9,3 procent.

Exklusive energi lyfte KPIF-inflationen till 9,3 procent, upp från 8,7 procent.