Nordamerikas viktigaste frihandelsavtal går mot en avgörande kraftmätning där Kanada på pappret är den svagare parten. Samtidigt pressas Donald Trump av tullkritik, fallande opinionssiffror och växande oro för nya handelskonflikter, skriver Janerik Larsson i en SvD-krönika.

”Om den generella arbetstiden minskar men lönen är oförändrad ökar arbetsgivarens kostnad per arbetad timme”, skriver Rudolf Antoni i en gästkolumn på GP:s ledarsida.

”Bättre transatlantiska band är svårt att hitta”, skriver PM Nilsson om Argentina i en krönika på Di:s ledarsida, med anledning av EU:s frihandelsavtal med flera länder i Sydamerika.

USA:s president Donald Trump kommer i nästa vecka höja importtullar på bilar och lastbilar från EU, skriver han på sin sociala medieplattform Truth Social. Handelsminister Benjamin Dousa (M) anser att parterna måste försöka enas.

'Made with Sweden'. Tre ord som är tänkta att definiera hur Sverige skall göra affärer i framtiden. Formuleringen är elegant och tajmingen är rätt. Men vad innebär strategin i praktiken? Vem skall utföra arbetet och hur säkerställer vi en professionell utvärdering? Det skriver André Persson på Svensk-Amerikanska Handelskammaren i Texas.

”Vi, arbetsmarknadens parter, har tidigare tillsammans tagit ansvar i oroliga tider och nu behöver vi göra det igen”, skriver företrädare från arbetsgivarorganisationer på Di Debatt.

EU-länderna är överens om att ta fram ett inträdesavtal med Montenegro – ett stort steg på vägen mot medlemskap.

Unionen gör gemensam sak med flera andra fack och säger nej till LO:s krav på generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön. ”Det finns inget som är gratis”, säger förhandlingschefen Martin Wästfelt till TN.

Lönerna i Sverige ökar snabbare än i euroområdet, enligt nya siffror från Medlingsinstitutet. Nu varnar arbetsgivarna för att utvecklingen riskerar att slå mot konkurrenskraften – och öppnar för lägre löneökningar framöver. ”Vi kan inte ta den svenska konkurrenskraften för given”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

En arbetstidsförkortning på tre timmar i veckan skulle motsvara en förlust av 130 miljoner timmar i den offentliga sektorn och ett behov av 80 000 nya medarbetare. Konsekvensen blir längre vårdköer och färre operationer, konstaterar Jeanette Hedberg på SKR. ”Vi ser inte hur det här ska vara möjligt att genomföra”, säger hon till TN.