DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Myndighetens haveri har stoppat coronastöden – behövs lagändring

Tillväxtverkets undermåliga hantering av korttidsstöd till företag får nu massiv kritik från många håll. ”Det mest bekymmersamma är att det bakom varje överklagande finns ett företag som lider”, säger juristen Göran Grén. Nu vill han se en snabb lagändring för att rädda kommande stödperiod.

Uppdrag gransknings uppmärksammade reportage om Tillväxtverket visar upp en myndighet som har tappat kontrollen över sin uppgift att hantera korttidsstöd till pandemikrisande företag. Det är brister som även Svenskt Näringsliv har påtalat gång på gång under det senaste året.

Nu måste Tillväxtverket börja reagera och justera efter de domar som har fallit ut till företagens fördel, konstaterar Göran Grén avdelningschef företagsjuridik på Svenskt Näringsliv.

– Myndigheten behöver gå tillbaka till de mål som vunnit laga kraft och korrigera – göra om och göra rätt så att de som skulle ha fått stöd får det. Inte minst är det viktigt att det rättas till inför kommande stödperiod så att inte fler företag drabbas.

För otydligt

Enligt Göran Grén är det stora antalet överklaganden, 5200, ett tecken på att myndigheten inte har varit tillräckligt tydlig med vad som gäller för att få stödet, samtidigt som Tillväxtverket har haft ”alla möjligheter att sätta ner foten och berätta vad som gäller”.

– Det är ytterst anmärkningsvärt i en rättsstat som Sverige givet att ett överklagande inom en vecka ska lämnas till domstol. Här finns det ärenden som har blivit liggande i flera månader!

Efter att regeringen fattat beslut om stöd för korttidsarbete för att rädda kompetens i företagen lades hanteringen av stödet på Tillväxtverket som normalt inte har hand om den typen av ärenden och som varken har tillräckliga resurser, kapacitet eller kunskap för uppgiften, poängterar han.

– I det läget borde Tillväxtverket ha krävt rätt nödvändiga resurser för att klara uppdraget. Och när det visar sig att lagstiftningen är för trubbig måste verket vända sig till regeringen och begära justeringar av lagen för att få verktygen för att kunna hantera ansökningarna smidigare.

Om regeringen hade lyssnat mer på kritiken som riktades mot Tillväxtverket och rapporterna om de stora förseningarna i handläggningen hade de kunnat ändra lagen för att snabba på hanteringen, menar Göran Grén.

– Hade lagen ändrats så att Tillväxtverket vid mindre försummelser, till exempel om en företagare har glömt att kryssa i en ruta eller är en dag sen med sin ansökan, ändå hade kunnat bevilja stöd hade det inte behövt bli så här.

Kontrollen ta överhanden

I stället har regeringen lagt på ännu fler kontrollstationer.

– Självklart är det viktigt med kontroller men när de tar överhanden förfelas hela syftet med lagstiftningen. Det handlar ju faktiskt om ett stöd för företag i kris.

Den felaktiga hanteringen kan leda till att medarbetare som har jobbat länge på företaget måste sägas upp eller att ett familjeföretag som drivits av flera generationer måste lägga ner.

– Många företagare säger att de aldrig hade ansökt om korttidsstöd om de hade vetat att det skulle bli så här. Då hade de varslat medarbetare direkt i stället. De känner ilska, frustration och i många fall uppgivenhet över hur det i ett en rättsstat som Sverige har kunnat gå till så här.

Efter de senaste uppgifterna om hur Tillväxtverket har hanterat sitt uppdrag har näringsminister Ibrahim Baylan kallat till sig myndighetens ledning.

Men Göran Gréns främsta fokus är en lösning för de som drabbats i slutänden.

Ett företag som har hamnat i kläm blir inte gladare för att regeringen tar i med hårdhandskarna och avskedar en generaldirektör. De är mycket mer betjänta av att lagstiftaren tar tag i läget så att deras situation i sak löser sig.

– Ett företag som har hamnat i kläm blir inte gladare för att regeringen tar i med hårdhandskarna och avskedar en generaldirektör. De är mycket mer betjänta av att lagstiftaren tar tag i läget så att deras situation i sak löser sig.

Nu behöver regeringen se till att Tillväxtverket får de verktyg som behövs för att det blir så bra som möjligt för stödet som gäller fram till sista juni, konstaterar han. Där är en lagändring så att Tillväxtverket vid rena handhavandefel eller mindre försummelser och liknande kan efterge återkrav en viktig pusselbit.

– Då kan många av de 5200 överklaganden som har gått till förvaltningsdomstolen gå tillbaka till Tillväxtverket som med helt nya verktyg kan fatta andra beslut – det är min önskan.