DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Regeringen: Ekonomin tar ”rejäl fart” i höst

Regeringen räknar med bättre fart på ekonomin och lägre arbetslöshet än i den förra prognosen. ”Tillväxten väntas ta rejäl fart till hösten”, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens.

Finansminister Magdalena Andersson beskriver läget för hela världsekonomin som unikt till följd av pandemin.

– Men den svenska ekonomins motståndskraft imponerar, säger hon och pekar på hur exempelvis svensk industri går starkt.

De offentliga finanserna är starka och uthålliga, enligt finansministern.

– Industriproduktionen återhämtade sig väldigt snabbt i Sverige och ligger kvar där på en väldigt bra nivå, säger Magdalena Andersson.

De finanspolitiska stimulanserna har haft stor betydelse och minskat nedgången som pandemin hade orsakat utan åtgärder, tillägger hon med hänvisning till IMF-studier. Totalt handlar det om ungefär 400 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar som har lagts på krisåtgärder.

Återhämtningen tog dock en paus under fjärde kvartalet när smittspridningen åter tog fart och pausen väntas ha hållit i sig under inledningen av året.

Men till hösten får den ny fart, enligt Andersson. Hon spår nu att svensk BNP-tillväxt landar på 3,2 procent i år för att sedan ta fart ytterligare med 3,8 procent nästa år. I förra prognosen, som släpptes strax före jul, spåddes en BNP-tillväxt i år på 3,0 procent och 3,7 procent nästa år.

– Vi bedömer att vi i slutet av det här året är tillbaka på den BNP-nivå vi hade före krisen, säger Magdalena Andersson.

Konkurser har inte ökat under krisen, men pandemin har enligt Magdalena Andersson slagit mot utsatta sektorer som besöksnäringen, med hotell och restauranger.

– Det är ett tecken på att de åtgärder som den svenska regeringen och andra regeringar har vidtagit har effekt, säger finansministern.

Sysselsättningsgraden ökade och arbetslösheten minskade något under slutet av fjolåret.

– Även om så klart nivåerna är på lägre nivå än före krisen, säger hon.

Hon tillägger att utnyttjandet av korttidsarbete beräknas vara fortsatt högt i närtid och att det dröjer till 2022 för att sysselsättningen ska vara tillbaka på den nivå som var före krisen. Arbetskraftsdeltagandet antas samtidigt fortsätta uppåt något.

Arbetslösheten spås landa på i genomsnitt på 8,7 procent i år för att sedan falla tillbaka tydligt till 7,9 procent nästa år.

– Vi bedömer att arbetslösheten kommer att minska nästa år, särskilt under andra halvåret, säger Magdalena Andersson.

I den förra prognosen bedömdes arbetslösheten stiga till i snitt 9,0 procent i år för att sedan sjunka tillbaka till 8,0 procent 2022.

Men arbetslösheten är kvar på en högre nivå än före krisen och den är särskilt problematisk bland unga, utomeuropeiskt födda och de som bara har förgymnasial utbildning, enligt Andersson.

Hon tillägger att osäkerheten i prognosen är större än normalt och att regeringen är beredd att vidta fler stödåtgärder om det skulle behövas.

– Vi är beredda att återkomma om läget är på det sättet.

Nyckeltal, 2020, 2021, 2022

*Offentliga sektorn finansiella sparande i procent av BNP. Siffror inom parentes anger förra prognosen (16 december). Källa: Regeringen