Fredspris till människorättsförsvarare i öst
Nobelpriset (TT)
Nobels fredspris går i år till den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus samt organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland och Ukraina.
– Det är helt fantastiskt, säger Robert Hårdh som arbetat nära Ales Bjaljatski.
– Jag har känt honom i över 20 år och han och hans kollegor har gjort ett fantastiskt arbete för mänskliga rättigheter framför allt i Belarus men även internationellt, säger Hårdh, tidigare generalsekreterare för Civil Rights Defenders, som är märkbart rörd när TT når honom.
Bjaljatskis fru säger till nyhetsbyrån AFP att hon "översköljs av känslor".
– Jag sänder min djupaste tacksamhet till Nobelkommittén och det internationella samfundet för detta erkännande.
Grundade "Vår"
60-årige Bjaljatski är en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen när hon presenterar årets pris.
– Han har ägnat sitt liv åt att förespråka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.
Han grundade organisationen Vjasna, som betyder "vår", 1996 som svar på en kontroversiell konstitutionsändring som stärkte president Aleksandr Lukasjenkos makt.
– Genom att ge Nobels fredspris 2022 till Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties vill norska Nobelkommittén hedra tre framstående kämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samlevnad i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina, säger Reiss-Andersen.
Dokumenterar krigsbrott
Nobelkommittén manar Belarus att omedelbart släppa Bjaljatski, som sedan förra året sitter i fängelse för påstådda skattebrott.
Center for Civil Liberties (CCL) bildades i Kiev 2007 med syfte att stärka människors rättigheter och demokrati i Ukraina.
Sedan Rysslands storinvasion av Ukraina i februari i år har CCL engagerat sig i att dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska befolkningen, motiverar Nobelkommittén priset med.
– I samarbete med internationella partner spelar centrumet en banbrytande roll i att hålla skyldiga parter ansvariga för sina brott, säger Reiss-Andersen.
Även Memorial
– Människorättsorganisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i forna Sovjetunionen som ville försäkra att offren för kommunistregimens förtryck aldrig glömdes bort, säger Berit Reiss-Andersen.
Aktörer för det civila samhället i Ryssland har utstått hot, fängslanden, försvinnanden och mord i många år. I december 2021 tvingades Memorial stängas för gott.
– Men människorna bakom Memorial vägrar stängas ned, säger Reiss-Andersen.
Hon avvisar tanken att valet av pristagare skulle vara ett direkt budskap till Rysslands president Vladimir Putin, men förklarar samtidigt att det sätter ljuset på "sättet civilsamhället och människorättsivrare förtrycks".
En reporter på plats på Nobelinstittutet i Oslo frågar om detta riskerar att orsaka ytterligare fara för aktivisterna.
– Det här är ett dilemma som Nobelkommittén ofta ställs inför, och är något vi alltid har i åtanke. Men vi ser det som att individerna bakom dessa organisationer har valt att åta sig en risk, och betala ett högt pris, och visar mod för att slåss för vad de tror på. Vi är givetvis särskilt oroade för Bjaljatski, som är frihetsberövad under mycket svåra omständigheter i ett fängelse, säger Berit Reiss-Andersen.
Sveriges utrikesminister Ann Linde kallar årets pris "mycket glädjande". Men på frågan om Bjaljatski skulle kunna friges svarar hon:
– Tyvärr har jag inga förhoppningar om det. Regimen i Belarus har visat på en otrolig repressivitet och aggressivitet. Det sitter fortfarande över 1 000 politiska fångar där. Det här sätter ljuset på den fortsatta situationen där.
En annan som var snabb att hylla pristagarna är Frankrikes president Emmanuel Macron. "Som fredsmakare kan de räkna med Frankrikes stöd", skriver han på Twitter.
Sophie Tanha/TT
Petra Hedbom/TT
Henrik Samuelsson/TT
Fakta
Vjasna (belarusiska för vår) är en organisation som arbetar för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som ägde rum när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning.
Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Han fick därefter en rad internationella människorättspriser och erkännanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.
Sedan förra året är han åter fängslad, för påstådda skattebrott.
Organisationen har sitt säte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning.
Fakta
Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. I år har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.
Världsdelsmässigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.
Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.
Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.
Fakta
2012: Europeiska unionen, EU.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.
2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.
2022: Demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus samt människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland respektive Ukraina.
Fakta
Organisationen Memorial har klassats som "utländsk agent" i Ryssland. Den har också tvingats upplösas helt och hållet.
Lagen om "utländska agenter" infördes 2012, och utvidgades 2017 till att även gälla medieorganisationer. Företag och organisationer kan klassas som "utländska agenter" om de tar emot pengar från utlandet och det kan räcka med en enda pengaöverföring.
De som av en domstol klassas som "utländsk agent" måste nämna det i all sin kommunikation och i sina publiceringar, även på nätet. Det ställs även mycket hårda redovisningskrav på dem, som i praktiken kan vara svåra att leva upp till.
Även privatpersoner kan klassas som "utländska agenter", vilket innebär att alla, även privata, transaktioner och betalningar ska redovisas för myndigheterna minst fyra gånger per år.
Följs inte bestämmelserna riskerar bolagen böter. Organisationernas och företagens sajter kan dessutom blockeras i Ryssland.