EU:S FRAMTID

”Chans att vara Tyskland eller Frankrike i ett halvår” – Sverige förbereder sig att leda EU

Vid årsskiftet tar Sverige över som ordförandeland för EU. Det är ett uppdrag som sätter strålkastarljuset på Sverige och svenska politiker - liksom press på tjänstemännen som ska få 2000 möten att snurra på bästa sätt. TN har pratat med Eva Sjögren, EU-chef på Statsrådsberedningen, om förberedelserna inför ett intensivt skede med stora möjligheter för Sverige.

Det blir tredje gången gillt som Sverige får hålla i EU-ordförandeskapet. Det första halvåret 2023 tar Sverige över ordförandeklubban från Tjeckien för att i juli 2023 lämna den vidare till Spanien.

– Ambitionen är lik tidigare ordförandeskap. Det vi arbetar mycket med just nu är att säkerställa att det finns resurser i Bryssel under denna tid då huvuddelen av förhandlingsarbetet sker där, säger Eva Sjögren, EU-chef på Statsrådsberedningen.

Svenska tjänstemän och politiker kommer under tiden ordförandeskapet pågår att totalt leda över 2000 arbetsgrupper. Statsråden leder i sin tur de olika ministermötena.

Tidpunkten för ordförandeskapet är dock lite mer unik än tidigare gånger. Detta ordförandeskap äger rum i anslutning till ett riksdagsval. Europa har också precis börjat komma ur pandemin och det råder krig i Ukraina.

– Vi förbereder tjänstemannaorganisationen som behöver vara väl förberedd inför ordförandeskapet beskriver Eva Sjögren. Det gäller givetvis även våra politiker och oavsett färg på regeringen så kan det komma nya statsråd behöver förberedas inför ordförandeskapet.

Det ser ut att bli ett intensivt halvår med en omfattande dagordning, utvecklar hon. Vi kommer att ärva en del från de tidigare ordförandeskapen och närmar sig slutet av en lagstiftningsperiod.

– Många större frågor lär finnas kvar på rådets dagordning, det stora klimatpaketet, förslag för grön/digital omställning och migrationspakten bara för att nämna några. Klimatpaketet som fransmännen jobbar på bra med på en teknisk nivå är det största som lagts på rådets bord och kommer helt klart finnas kvar på dagordningen när vi tar över. Sedan har vi förstås utrikes- och säkerhetspolitiken, som med anledning av Rysslands invasion av Ukraina har klättrat allt högre upp på dagordningen.

Samarbetet med andra länder är självklart viktigt inför och under ordförandeskapet. Inte minst det som sker mellan de länder som innehar ordförandeposten i anslutning före respektive efter en själv:

– Vi har ett väldigt bra samarbete med både Frankrike och Tjeckien. I vissa frågor står vi närmare varandra och andra längre ifrån. Det är ingen hemlighet att fransmännen lagt mindre fokus på handelsfrågorna än vad som kan förväntas av oss och Tjeckien.

Ordförandeskapet är något som också höjer EU-kompetensen allmänt i statsförvaltningen. Det kan också ge positiv skjuts åt ett land om man gör ett bra jobb med ordförandeskapet, vilket var fallet för Sverige vid tidigare ordförandeskap 2001 och 2009.

– Vi är duktiga på samförståndsanda och att hamra ut kompromisser. Sådant gör att man får ett gott rykte efteråt.

Det kan också finnas fördelar med ett ordförandeskap strax efter ett val, menar Eva Sjögren.

– Ordförandeskapet innebär att olika länder kommer att ringa Sverige i olika ärenden först och det händer inte alltid annars. Det blir positivt för den nya regeringen då det ger möjlighet att etablera nya kontakter.

– Jag brukar skämtsamt säga att Sverige får känna på hur det är att vara Frankrike eller Tyskland under ett halvår, vi får chans att synas mer och kan förvalta de kontakterna efteråt för att maximera ett svenskt inflytande.

I ett vidare perspektiv så ökar fokuset på EU och unionens betydelse också för allmänheten under denna tid.

Eva Sjögren hoppas att det leder till en ökad kunskap hos svenskarna om EU.

– EU påverkar så mycket av vår vardag men gör också stor skillnad i kristider. Hanteringen av både covid och kriget visar på hur mycket EU-samarbetet betyder.

Sara Lowemark, EU-samordnare vid Svenskt Näringsliv, ser även hon hur ordförandeskapet ger en möjlighet för näringslivet att lyfta de frågor som man anser att EU bör fokusera på.

– Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att stärka Europas konkurrenskraft. Idag saknas tyvärr ett mer systematiskt tänk kring konkurrenskraft på europeisk nivå.

Tillsammans med organisationens medlemsorganisationer, har Svenskt Näringsliv tagit fram fem prioriteringar som de anser att Sverige aktivt behöver driva i EU för att stärka konkurrenskraften. Det handlar om att förstärka och fördjupa den inre marknaden, ta ledarskapet för frihandel globalt, främja en grön omställning, accelerera digitaliseringen samt främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.