KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Oenigt när EU ska bygga hållbart

Solen stiger över bygget av en gigantisk insektsfabrik norr om Amiens i Frankrike. Här ska miljoner maskar och mjölbaggar förvandlas till protein. Bild: Wiktor Nummelin/TT

EU (TT:s korrespondent)

Är kärnkraften och gasen grön eller inte? Striden går vidare i EU – även om Sverige säger ja till EU-kommissionens omtvistade taxonomi.

– Man måste kunna kompromissa, säger svenska klimatministern.

Symboliken är tydlig i den leriga myllan strax norr om floden Somme i norra Frankrike. Där miljontals européer en gång slogs i skyttegravarna i första världskrigets kamp om resurser ska en gemensam och hållbar framtid byggas i stället – med hjälp av insekter.

Här vandrar EU-ländernas miljöministrar runt för att ta en titt på en gigantisk fabrik som redan i höst ska börja förvandla insekter till protein för både djurfoder och mänsklig föda.

Fast omställningen kanske inte sker i första taget.

– Jag ser ju kanske inte i den närliggande tiden att svenskarna kommer att byta ut fredagschipsen mot mjölbaggar. Men det är klart att vi måste vända på varenda sten. Vi har ett jätteallvarligt klimatläge, konstaterar klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

Kärnkraft och gas

Hon och hennes kollegor från övriga EU håller informellt möte i nordfranska Amiens för att diskutera läget på energi- och klimatsidan. Inte minst handlar det om den senaste delen av EU:s omtalade taxonomi – frågan om vad som ska kunna räknas som klimatmässigt hållbara investeringar.

Fredagen var sista dag för medlemsländerna att lämna in synpunkter på EU-kommissionens planer på att grönmärka såväl naturgas som kärnkraft, åtminstone tills vidare.

Sverige ger tummen upp, om än med långa tänder kring kärnkraften och med fortsatt motstånd mot naturgasen.

– Vi behöver se till att vi kan styra fler gröna investeringar mot ett hållbart håll. Vi behöver få taxonomin på plats. Efter mycket värk får vi acceptera att kärnkraften ingår, säger Strandhäll.

Går till domstol?

Andra länder har andra åsikter.

– Vi i Luxemburg anser att varken kärnkraft eller naturgas är grön eller har det inflytande på klimatkrisen som vi vill ha. Om du frågar oss så platsar de inte i taxonomin, säger Luxemburgs miljöminister Carole Dieschbourg.

Hon kämpar fortfarande emot och är redo att tillsammans med Österrike ta hela frågan till domstol.

Annika Strandhäll betonar att hon som socialdemokrat egentligen inte ser kärnkraften som hållbar – men att man måste kunna kompromissa som politiker.

– Man får väga av helheten. Det kanske är bättre att vinna kriget än det enskilda slaget, säger klimat- och miljöministern till TT, SR Ekot och SVT i Amiens.

Wiktor Nummelin/TT

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) träffar svenska journalister vid fredagens EU-möte i nordfranska Amiens. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Frankrikes miljöminister Barbara Pompili (mitten) lägger ut orden om en hållbar framtid på en blivande insektsfabrik i norra Frankrike. Bild: Wiktor Nummelin/TT
Luxemburgs miljöminister Carole Dieschbourg är skarpt kritisk mot EU-kommissionens planer på att klassificera kärnkraft och naturgas som hållbara energikällor. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU:s gröna taxonomi är ett slags verktyg för att kolla om investeringar är miljö- och klimatvänliga.

Syftet är att guida investerare så att pengar investeras i grönare verksamheter i stället för i verksamheter som inte är klimat- eller miljövänliga.

För att en investering ska klassas som grön ska den klara kriterierna för minst ett av sex olika klimatmål och samtidigt inte påverka de övriga negativt.

EU-länderna har fram till den 21 januari på sig att lämna synpunkter på förslaget om kärnkraft och naturgas. Därefter kan EU-kommissionen göra vissa justeringar innan slutförslaget presenteras. EU-parlamentet och rådet, alltså medlemsländernas regeringar, har sedan fyra månader på sig för att analysera förslaget.

Det är dock mycket svårt att stoppa ett slutligt förslag. Det kräver att minst 20 EU-länder går samman eller att en majoritet av EU-parlamentets ledamöter röstar för att förkasta hela förslaget.

Villkoren väntas träda i kraft den 1 januari 2023.

Huvuddelen av regelverket antogs i slutet av 2021. En stor minoritet på 13 medlemsländer hade då invändningar.