RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ny trippelhöjning väntas i USA

Fed-chefen Jerome Powell och hans direktion väntas höja USA:s styrränta med 75 punkter i kväll och fortsätta med fler höjningar framöver. Arkivbild Bild: Manuel Balce Ceneta AP/TT

Ekonomi (TT)

USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) väntas i kväll göra ännu en ovanligt stor så kallad trippelhöjning av styrräntan för att få bukt med inflationen.

Åtstramningarna i USA slår inte bara mot amerikanska hushåll och företag utan påverkar hela världsekonomin – även svenska boräntor och Stockholmsbörsen.

Styrräntan i USA väntas höjas med 75 punkter (0,75 procentenheter) i kväll. Det kallas trippelhöjning då räntejusteringarna normalt görs med 25 punkter i taget och skulle lyfta räntan till 3,75–4,00 procent.

Spridningseffekterna ut i världsekonomin från Feds penningpolitik är tydlig. Det syns inte minst på dollarn, som nyligen slagit historiska rekord mot en rad valutor – bland annat den svenska kronan.

– Snabba amerikanska räntehöjningar och en stark dollar skapar ju ett inflationstryck för andra länder. Det tvingar andra länder att hänga med om man inte vill importera inflation, så det sätter press på de andra centralbankerna, säger Elisabet Kopelman, USA-ekonom på storbanken SEB.

En våt filt på riskaptiten

En annan påverkan är via marknadsräntorna, som pressas uppåt av den dominanta amerikanska tioårsräntan. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation har under året hittills lyft från 1,51 till 3,95 procent – med en topp på 4,23 procent i slutet av oktober.

För att hitta högre amerikanska marknadsräntor får man gå tillbaka till finanskrisens dagar.

Den ovanligt höga marknadsräntan lägger en våt filt på riskaptiten på börser runt om i världen. Stockholmsbörsen är inget undantag, med ett kursfall på 26 procent sedan årsskiftet.

Dessutom innebär åtstramningarna i USA en kalldusch för amerikansk ekonomi, som riskerar att gå in i en recession med flera kvartal i rad med krympande BNP.

– Det påverkar utvecklingen i global ekonomi och det är naturligtvis viktigt för Sverige, som är en liten och exportberoende ekonomi, säger Kopelman.

TT: Kan man säga att Fed även påverkar för de svenska hushållens bolåneräntor?

– Det gör de ju definitivt. Vad Fed gör sätter ramarna för hushållens finanser i hela världen, säger Kopelman.

Det ser ut att krävas mer

En blick i kristallkulan visar att Fed är långt ifrån klar med sina räntehöjningar. Trots tre höjningar på 75 punkter och en fjärde på väg i kväll ser det ut att krävas mer för att få ned kärninflationen i USA från nivåer på över 5 procent mot målet på 2 procent.

Hur stor nästa höjning blir – på årets sista planerade räntemöte i december – antas Fed-chefen Jerome Powell antyda på presskonferensen efter dagens räntebesked.

På marknaden ligger snittprognosen på ytterligare 50 punkter upp och fortsatta höjningar upp till en topp någonstans strax under 5 procent våren 2023. Kopelman räknar med en topp på 4,50–4,75 procent i mars och att Fed om något år kan ha vänt och vara på väg att sänka räntan till omkring 4 procent vid årsskiftet 2023–2024.

I USA är effekten av den historiska åtstramning som nu pågår redan tydlig, inte minst på bostadsmarknaden. Försäljningen och nybyggandet har tvärstannat samtidigt som bostadspriserna faller hårt – en trend som väntas fortsätta ett tag till.

Högsta bolåneräntorna på 20 år

Orsaken är att bolåneräntorna – oftast med 30-åriga löptider i USA – lyft till drygt 7 procent, enligt statistik sammanställd av Feds regionala kontor i St Louis. Det är de högsta nivåerna på drygt 20 år, det vill säga högre än under förspelet till finanskrisen 2008.

– Den stora skillnaden jämfört med bolånekraschen är att hushållen i USA till övervägande delen nu har bundna. Så det här påverkar de som kommer in på marknaden, men inte de som sitter på lån, säger Kopelman.

Det som sänkte storbanker som Lehman Brothers hösten 2008 var effekterna av den våg av kreditförluster som följde på att många finansiellt svaga hushåll tagit rabatterade bolån – så kallade subprime-lån – som de inte klarade av att betala när rabatter plockades bort.

– Den problematiken har vi inte nu, säger Kopelman.

Dessutom är både skuldsättning och räntekostnader i förhållande till de amerikanska hushållens disponibla inkomster betydligt lägre nu än inför kraschen, påpekar hon.

Joakim Goksör/TT