Klar seger för Macron

Emmanuel Macrons supportrar jublar vid Eiffeltornet. Bild: Thibault Camus/AP/TT

Frankrike (Paris, TT:s utsände)

Frankrikes president Emmanuel Macron får sitta kvar i Élysée-palatset. Han får runt 58 procent av rösterna och utmanaren Marine Le Pen har erkänt sig besegrad.

– Jag är inte en kandidat längre, jag är hela landets ledare, säger Macron i sitt segertal.

Efter fem år med Emmanuel Macron ville något fler fransmän försöka med Marine Le Pen – men högernationalisten fick alltså inte tillräckligt stort stöd. Le Pen stannar på omkring 42 procents stöd.

På Marsfältet framför Eiffeltornet mitt i Paris jublade Macrons anhängare när resultatet tillkännagavs på de stora bildskärmarna. Fem år till för Macron kunde de konstatera samtidigt som Daft Punks "One more time" dundrade ut i högtalarna.

Festen fortsatte i över 90 minuter, där Eiffeltornet glimrade i takt med den goda stämningen, innan Macron tog till orda på valvakan.

– Först och främst: Tack! Tack för ert förtroende.

– Efter fem av förändringar och svåra tider och fantastiska tider har en majoritet av er valt att lita på mig som republikens ledare de kommande åren. Och jag vill tacka alla fransmän, alla kvinnor och alla mön som gav mig sin tillit.

"Bygga en mur"

Presidenten vände sig inte bara till sina väljare, han riktade sig även till de som röstat på Le Pen.

– Jag vet att många av våra medborgare som valde att rösta på extremhögern gjorde det för att de är arga och jag vet att vi måste hitta ett svar till dem och det är mitt ansvar, säger Macron.

– Och jag vet också att många som röstade på mig inte gjorde det för mina värderingar utan för att bygga en mur mot extremhögern och jag är medveten om att den här segern innebär ett ansvar att förvalta det.

Siffrorna på söndagskvällen går i linje med vad opinionsundersökningarna visat sista veckan fram till valet. Men valet blev jämnare än för fem år sedan: 2017 fick Macron två tredjedelar av rösterna.

Och i en annan del av Paris, på Marine Le Pens valvaka, erkände högernationalisten sig besegrad samtidigt som hon säger med hänvisning till sommarens parlamentsval att "det här är inte över än" för hennes parti Nationell samling.

– Vi hade naturligtvis velat ha sett att resultat blivit ett annat. Men det här är en storartad seger, säger hon.

– Vi kommer inte att glömma det bortglömda Frankrike, de idéer vi står för har nått nya höjder och jag kan inte känna annat än hopp, säger hon.

Macron, Frankrikes åttonde president i nuvarande ordning, kom till makten året efter några av de värsta terrordåden i Europas historia. Under mandatperioden har Macron ställts inför en global pandemi, ett uppblossat krig på kontinenten, en storbrand i Notre-Dame och ett bångstyrigt EU där han har velat ta täten.

Rejäla bråk

Han har också hamnat i regelbundna och rejäla bråk med stora delar av det franska folket.

Många av Macrons reformer har mött omfattande demonstrationer. Inte minst 2018, då rörelsen Gula västarnas protester mot högre bränslepriser övergick i en allmän missnöjesvåg som sköljde över landet.

I presidentvalet 2017 fick nykomlingen Emmanuel Macron – en tidigare minister som hade lämnat Socialistpartiet för att bilda en egen mittenrörelse – mest stöd av alla kandidater i den första omgången (24 procent). Men faktum är att Macron fick mer stöd den här gången (27,8 procent), när fransmännen lade sina första röster för två veckor sedan.

På fem år har de tidigare maktpartierna Socialistpartiet (PS) och Republikanerna (LR) i princip utmanövrerats helt. Macrons enda riktiga utmanare kom från varsin ytterflank: nationalistledaren Marine Le Pen och vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, som bägge samlat mer stöd sedan förra valet

I slutänden var det Le Pen som knep den andra av två biljetter till finalomgången, med en dryg procentenhet mer stöd än Mélenchon.

Mélenchon: Svagaste presidenten

Vänsterledaren Mélenchon, hävdar å sin sida på söndagen att båda presidentkandidaterna förlorade.

– Madame Le Pen har besegrats. Frankrike har klart och tydligt vägrat överlämna sin framtid till henne, och det är en mycket god nyhet för vårt folk. Men samtidigt är Emmanuel Macron den svagaste presidenten den femte republiken har sett. Hans seger driver omkring på ett hav av blankröster, säger han till sina väljare och vädrar morgonluft inför parlamentsvalet.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Marine Le Pen håller tal på sin valvaka. Bild: Michel Euler/AP/TT
Frankrikes president Emmanuel Macron möter väljare under valdagen. Bild: Thibault Camus/AP/TT

Fakta

Det här är segraren Emmanuel Macron:

Född 1977.

Är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon.

Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS.

Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM).

Han är gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lärarinna på hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare äktenskap.

Fakta

Så här har det gått i den avgörande omgången i franska presidentval de senaste 50 åren:

2022: Macron mot Le Pen, preliminärt 58 procent–42

2017: Emmanuel Macron mot Marine Le Pen, 66,1 procent–33,9

2012: François Hollande mot Nicolas Sarkozy, 51,6–48,4

2007: Sarkozy mot Ségolène Royal, 53,1–46,9

2002: Jacques Chirac mot Jean-Marie Le Pen, 82,2–17,8

1995: Chirac mot Lionel Jospin, 52,6–47,4

1988: François Mitterrand mot Chirac, 54–46

1981: Mitterrand mot Valéry Giscard d'Estaing, 51,8–48,2

1974: Giscard d'Estaing mot Mitterrand, 50,8–49,2

1969: Georges Pompidou mot Alain Poher, 58,2–41,8

Källa: Franska inrikesdepartementet