EU:S FRAMTID

EU-ministern lovar stärka konkurrenskraften – ”Välkommet besked”

EU-minister Hans Dahlgren och Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv.

EU (TT:s korrespondent)

Våren 2023 ska Sverige vara ordförandeland i EU:s ministerråd.

– Hans Dahlgren var tydlig med att en av prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet är stärkt konkurrenskraft. Det är ett välkommet besked, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor vid Svenskt Näringsliv, till TN.

Med bara ett halvår kvar är planeringen naturligt nog i full gång. När EU-minister Hans Dahlgren (S) under onsdagen informerar riksdagen om läget berättar han bland annat om de fem huvudpunkter – däribland säkerhet, klimat och brottsbekämpning – som regeringen har tänkt sig att ska dominera under ordförandeskapet.

Att brottsligheten får vara med har mest att göra med våld och skjutningar i Sverige.

– Det ligger i Sveriges intresse att vi gör mer inom Europa för att hejda den organiserade brottsligheten, får slut på flödena av vapen till Sverige och andra länder och får slut på droghandeln på det sätt som den i dag finansierar mycket av den här brottsligheten. Men det är inte bara ett svenskt intresse, anser Dahlgren, som bland annat hoppas på bättre samarbete och informationsutbyte mellan polis och domstolar i EU-länderna.

Oklart med valet

EU-ministern är samtidigt fullt medveten om att hela planeringen kan behöva ändras beroende på världsläget. Coronapandemin och kriget i Ukraina har fått de senaste årens ordförandeländer att kasta om i schemat i sista stund.

För svensk del finns också en helt annan oklarhet: riksdagsvalet i september.

Fast det tror inte Dahlgren ska spela så stor roll, rent sak- och planeringsmässigt.

– Jag tror att det kommer att finnas en bred uppslutning i Sveriges riksdag kring just de här områdena. Sedan får naturligtvis den regering som sitter i december fatta sitt beslut om det slutliga ordförandeskapsprogrammet, säger Dahlgren.

Stellinger vill att Sverige är pådrivande

Allt inleds i januari då hela EU-kommissionen fraktas upp till Kiruna.

– Vi kommer att försöka visa upp det som är det nya i den svenska näringspolitiken, att satsa på den gröna omställningen, inte minst i den nyindustrialisering som pågår uppe i norr, berättar Dahlgren.

Anna Stellinger understryker att Sverige behöver ett starkt och konkurrenskraftigt EU.

– EU saknar idag en samlad strategi för stärkt konkurrenskraft. Sverige behöver vara pådrivande för ett EU där mer företagande, entreprenörskap och tillväxt är grundläggande för att kunna lösa vår tids stora utmaningar, säger hon.

Hon är nöjd med EU-ministerns utspel.

– Hans Dahlgren var tydlig med att en av regeringens prioriteringar för det svenska ordförandeskapet är stärkt konkurrenskraft. Det är ett välkommet besked och bör vara Sveriges linje oavsett vilken regering vi har under EU-ordförandeskapet.

– Avgörande för att stärka EU:s konkurrenskraft är att förstärka och fördjupa den inre marknaden. Efter snart 30 år med fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital behöver EU nu ta nästa steg i utvecklingen av den inre marknaden, säger Anna Stellinger till TN.

Wiktor Nummelin/TT

När Sverige senast var ordförandeland i EU hösten 2009 var Fredrik Reinfeldt statsminister, polske Jerzy Buzek var talman i EU-parlamentet medan portugisen José Manuel Barroso var ordförande i EU-kommissionen. Arkivfoto. Bild: Maja Suslin/TT
Sveriges första ordförandeskap i EU minns många för de kravaller som utbröt vid EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001. Nuförtiden hålls dock ytterst sällan några toppmöten i EU:s ordförandeländer. Arkivfoto. Bild: Anders Wiklund/TT

Fakta

EU:s ordförandeland har som främsta uppgift att leda ministerrådets möten och pågående förhandlingar med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Samtliga ordinarie toppmöten hålls dock i Bryssel under ledning av rådets permanente ordförande, för närvarande Belgiens förre premiärminister Charles Michel.

Ordförandeskapet roterar mellan samtliga medlemsländer under ett halvår i taget. Så här ser listan ut under de närmaste åren:

2022: Frankrike (vår), Tjeckien (höst)

2023: Sverige (vår), Spanien (höst)

2024: Belgien (vår), Ungern (höst)

2025: Polen (vår), Danmark (höst)

2026: Cypern (vår), Irland (höst)

Fakta

Regeringen planerar att låta fem huvudfrågor stå i centrum under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd våren 2023:

* säkerhet och EU:s röst i världen

* kampen mot organiserad brottslighet och internationell terrorism

* kampen mot klimatförändringarna

* bättre konkurrenskraft och digitalisering

* grundläggande värderingar och rättsstatsprinciper

Under ordförandeskapet hålls ett stort antal informella ministermöten i Sverige, samtliga på en konferensanläggning vid Arlanda. Samtidigt kommer en rad tjänstemannamöten att hållas på olika platser runt om i Sverige.

Sverige har tidigare varit ordförandeland i ministerrådet under våren 2001 samt hösten 2009.