FRIHANDELNS FRAMTID

Nytt EU-verktyg för upphandling kan slå mot svenska företag

En rad nya verktyg och lagar som är tänkta att stärka den europeiska positionen lanseras nu från EU. Ett av dem är det nya EU-instrumentet för internationell upphandling (IPI). Det kan innebära betydande svårigheter för svenska företag, menar experter.

Företag verkar idag i hög utsträckning på en global marknad. Också offentlig upphandling är en global företeelse. Fördelarna med en öppen ekonomi och marknad där företag från hela världen kan erbjuda sina tjänster i EU och Sverige är många. Det leder bland annat till en ökad kvalitet och prispress. För offentliga tjänster innebär det också att man säkrar att skattebetalares pengar används effektivt. Flertalet svenska företag deltar i offentliga upphandlingar i andra länder, men det finns fortfarande många länder som inte låter företag från EU konkurrera om offentliga kontrakt på samma villkor som inhemska företag.

Näringslivet tvekar om metoderna – inte behovet

Den offentliga upphandlingen i Europa uppgår till stora belopp, enligt EU-kommissionen handlar det om cirka 2 biljoner euro årligen. Samtidigt vill företag från EU kunna delta i offentliga upphandlingar i länder utanför EU. Detta är ibland förenat med svårigheter eller rent omöjligt. Syftet med IPI är därför att främja ömsesidigt tillträde till offentlig upphandling genom att införa möjligheten för EU-kommissionen att inleda utredningar och vidta åtgärder för att öppna upp andra länders marknader. I skottgluggen finns potentiellt sett många olika nationer och länder men krasst sett kan det komma att handla om Kina, stormakten som tagit allt större plats på världsmarknaden och på senare tid även EU:s marknad.

Det svenska näringslivet är dock inte behjälpta av att EU går för hårt fram mot Kina, anser näringslivsorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Om inte Kina öppnar upp sina marknader för europeiska företag har kommissionen möjlighet att fatta beslut som innebär att Kina kan utestängas från den europeiska upphandlingsmarknaden, säger Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv. Eftersom förordningen även slår mot europeiska företag som har underleverantörer som härrör från Kina kommer det kunna innebära betydande svårigheter för svenska företag.

Det skulle vara minst sagt bekymmersamt för företagen som redan idag har problem att navigera i den nya logistiska spelplanen som krig och pandemi medfört.

Ellen Hausel Heldahl beskriver hur svenska myndigheter som Trafikverket sedan många år tillbaka utannonserar upphandlingsdokument på engelska just för att attrahera intresse hos aktörer utanför Sveriges gränser.

– Vissa svenska myndigheter går medvetet utanför landets gränser för att få en större konkurrens och för att få ned priserna.

Situationen där många produkter som upphandlas av offentlig sektor från svenska företag ursprungligen kommer från Kina är minst sagt komplex.

– Säg vilken mobiltelefon eller dator som inte är tillverkad i Kina, säger Ellen Hausel Heldahl för att illustrera omfattningen av handelsutbytet mellan Kina och Sverige.

Ökad administrativ börda för företagen

Ingrid Serup, handelspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, beskriver hur Sverige som land länge hållit emot i EU-processen kring IPI-verktyget (International Procurement Instrument). Även hon betonar att det finns en risk att en sådan metod slår för brett och även drabbar företagens underleverantörer.

– Det är dock lite för tidigt att säga ännu vad det nu antagna kompromissförslaget som till slut antogs kommer innebära i praktiken. Det finns inget exempelfall ännu, konstaterar hon och beskriver den tänkta tågordningen:

– Första steget innebär att kommissionen inleder en undersökning, och om det konstateras att det föreligger begränsningar för europeiska företag att delta i offentlig upphandling i landet i fråga, inleds samtal. Om man därefter inte lyckas komma vidare ska man kunna gå vidare i unionen med en IPI-åtgärd och utesluta eller straffa företag från landet i fråga från den europeiska upphandlingsmarknaden, förklarar Ingrid Serup.

Utöver det komplexa arbetet med att förstå hur IPI skulle kunna slå mot leveranskedjor och svenska företag så innebär det även en ökad administrativ börda, för både företag och myndigheter. Då det kan vara svårt att avgöra varors och tjänsters ursprung. Med ursprung avses inte heller alltid platsen där företaget har sitt säte, utan kan även definieras genom vilka som direkt eller indirekt utövar bestämmande inflytande över företaget.