DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Så straffskattar Sverige företagare för småfel – ”Astronomiska belopp”

Bild: Vidar Ruud

Flera företag vittnar om hur små oavsiktliga fel och rena missförstånd i tullhanteringen får orimliga konsekvenser. Nu ökar pressen på regeringen.

Problematiken kring importmomsen fortsätter att skapa stora problem för näringslivet. I dag medför den svenska tillämpningen av reglerna att importmoms, i strid med sitt syfte, i det närmaste fungerar som ett straff vid brister i tullhanteringen, menar Erik Blomquist, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– Det är självklart att fusk och fel ska beivras – vi har länge velat se fler och bättre kontroller. Men sanktioner för fusk, fel och misstag måste dock under alla omständigheter vara proportionerliga.

Det handlar i grunden om att den som importerar en vara från ett land utanför EU är skyldig att betala importmoms. Det är vanligtvis den som äger varan, som anses vara importör och kan därför också dra av momsen. Men vid ett fel eller misstag som gjorts i tullhanteringen anses den som har gjort fel, vilket i många fall är transportören, skyldig att betala importmoms.

– Om denna person inte äger varorna och inte ska använda varorna i sin verksamhet menar Skatteverket att denna person varken har rätt att dra av importmomsen eller vidarefakturera momsen till varuägaren. Importen blir då alltså 25 procent dyrare, säger Erik Blomquist.

Konsekvensen blir då att företagen får stå för notan och att staten får in mer moms än vad som är syftet med momssystemet.

– Då Sverige dessutom har en av världens högsta momsskattesatser blir detta extra kännbart. Det spelar ingen roll om det handlar om rena misstag eller om företaget själv upptäcker felet och gör en självrättelse. ”Straffet” är detsamma, säger han.

Ewa Ek, tullchef på DHL Global Forwarding, menar att komplexiteten kring importmomsen är ett stort bekymmer för företaget.

– Det kan vara mycket små misstag som kan få stora konsekvenser. Ofta handlar det inte om dåliga rutiner, att det blir fel handlar nästan uteslutande om den mänskliga faktorn.

Det kan till exempel vara en chaufför som missar att avsluta transiteringsdeklarationen när ekipaget kör in i Sverige, berättar hon.

– Om Tullverkets utredning i gäldenärsfrågan då visar att vi anses vara skyldiga ska vi betala importmomsen. Men då vi inte kan fakturera momsen vidare, och köparen inte har rätt att göra avdrag, blir det en kostnad för oss som bolag. Det kan handla om mycket stora belopp då det är varans värde som avgör importmomsens storlek.

Även Peter Strömvall, tullansvarig på Schenker Logistics AB, menar att det ofta handlar om små misstag som får stora konsekvenser.

– Det kan i vissa fall resultera i astronomiska belopp då importmomsen baseras på bland annat varans värde. En last värd två miljoner kan resultera i importmoms på minst 500 000 kronor. Vi har inga problem med att det ska finnas böter eller straffavgifter om man gör något fel. Men det måste vara proportionerligt.

Det kan vara så att en transportör på grund av språkförbistring missar att göra en anmälan vid tullens kontor eller att två olika försändelsenummer blandas ihop, berättar han.

– Det är inte heller bara ett problem vid gränsöverskridande moment, utan kan exempelvis också uppstå vid felplockning ur ett tullager.

Linus Magnusson, Compliance Director på KGH som tillhandahåller tullrelaterade tjänster till företag, menar att det är problematiskt att samma regeltolkning gäller oavsett hur stort felet är, vem som upptäcker det eller om det var avsiktligt eller inte.

– Till exempel kan det handla om en chaufför kört för långt fram vid den norska gränsen innan personen gått in till tullkontoret. Har man då kört för långt ses det som olaga införsel och då ska transportören betala importmomsen. Och ju högre värdet är på varorna, desto mer ska man då betala i importmoms, säger han och fortsätter:

– Det är problematiskt att samma misstag kan få helt olika konsekvenser. Vi har hört om en del företag som har gått i konkurs för att de inte haft råd att betala importmomsen.

Problematiken kan även bli värre under 2021, då Storbritannien efter Brexit är ett land utanför EU.

– Vi har fått signaler att riskerna med importmomsen har minskat viljan att importera till Sverige och det påverkar vår internationella handel negativt. Med tanke på att Storbritannien inte längre tillhör EU riskerar problemet att bli värre framöver, säger Erik Blomquist på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv skickade redan i december 2019 in en hemställan till regeringen om att ändra i momslagen. I mitten av februari i år meddelade Skatteverket att även de vill se en lagändring.

– Vi har tittat på den här frågan ett tag och är medvetna om de problem med inlåsningseffekter av importmoms som kan uppstå även om den olagliga införseln skett av misstag. Vi ser dock inte någon möjlighet inom gällande lagstiftning att göra en annan tolkning. Därför ser vi att det behövs en ändring av lagstiftningen, säger Eva Zetterqvist, rättslig expert på Skatteverket.

Linus Magnusson, menar att Skatteverkets ställningstagande borde leda till en lagändring.

– Det är bra att Skatteverket också insett att det finns en stor problematik. När både näringslivet och Skatteverket delar samma problembild borde det bli en prioriterad fråga för regeringen. Det kan inte vara meningen att företag ska kunna straffas så hårt för små administrativa misstag.

TN har sökt finansminister Magdalena Andersson (S) för en kommentar, men har inte fått något svar.

Svenskt Näringsliv: Hemställan – åtgärda inlåsningseffekten av importmoms

Debattartikel: Skatteverket: Vi ser behov av lagändring