FRIHANDELNS FRAMTID

Så räddade frihandeln världen – två gånger

Frihandeln klarade det svåra testet under pandemin. Nu bidrar den till att hantera Putins strypgrepp på Ukraina och Europa, visar en ny rapport. ”Det ser ut som varuhandeln ökar till en all time high i år”, säger debattören Johan Norberg.

Det har blivit lite av ett mode att klanka ned på frihandel och globalisering sedan 2020 då pandemin svepte över jorden. Till exempel har den franska EU-kommissionären med ansvar för den inre marknaden klargjort att pandemin visar att globaliseringen har gått för långt.

Donald Trump, och även nuvarande USA-presidenten Joe Biden, har vid upprepade tillfällen betonat värdet av att flytta hem produktion.

Exemplen på frihandelsmotståndare är många. Men Johan Norberg tillhör inte den skaran.

Tvärtom menar han att frihandeln var en förutsättning för att Sverige och världen klarade utmaningarna under pandemin. Företagen är mästare på att hitta nya handelsrutter, produktionsländer och handelspartner.

”Ännu en gång ser vi hur snabbt den globala handeln håller på att anpassa sig. Det ser ut som varuhandeln ökar till en all time high i år.”

Det var företag som handlade över gränserna som gjorde att världen kunde öppna sig rekordsnabbt efter en förödande pandemi, slår Johan Norberg fast. Han exemplifierar med att läkemedelsföretagen på rekordtid tog fram ett vaccin.

Det finns också tecken på att frihandeln klarar av nästa utmaning, det ryska anfallskriget mot Ukraina. Enligt den senaste WTO-bedömningen ökar den globala varuhandeln under 2022 med 3,5 procent jämfört med förra året.

– Ännu en gång ser vi hur snabbt den globala handeln håller på att anpassa sig. Det ser ut som varuhandeln ökar till en all time high i år, sade Johan Norberg under ett seminarium arrangerat av Frivärld.

– Det är positivt att handeln faktiskt ökar. Dels handlar det om anpassningsförmågan, hur framför allt svenska bolag har varit fantastiska på att ställa om under pandemin och avsluta sina verksamheter i Ryssland. Det ger mig hopp om framtiden. Den anpassningsförmågan kommer att vara central för att hantera toppar och dalar även framöver, sade Frida Wallnor, ledarskribent på DI.

Känsligt läge för isolerat Ryssland

Att stå utanför globaliseringen är kostsamt, menar Johan Norberg och Emanuel Östengren i rapporten Världshandel, vapen och virus. Även om Rysslands ekonomi inte har kraschat som många ekonomer väntade sig i början av kriget så visar den svaga krigsinsatsen att landet inte klarar sig utan kunnande och innovationer från andra länder.

Den brittiska tankesmedjan RUSI har undersökt den ryska krigsmaktens beroende av västerländska komponenter. Den främsta slutsatsen är visserligen att det krävs fler sanktioner för att stoppa införseln av komponenter till Ryssland, men samtidigt visar rapporten hur känsligt ett isolerat land är.

Johan Norberg och Emanuel Östengren menar att det finns tecken på att den ryska militären tvingas improvisera. ”Ryssland saknar helt enkelt den innovativa och industriella förmåga som krävs för att vinna kriget för egen maskin”, skriver de i rapporten.

”De som försökte hindra oss att få tag på skyddsutrustning under pandemin var Tysklands och Frankrikes regeringar.”

Även den kaotiska situationen i samband med att EU införde olika restriktioner för att hindra spridningen av covid i mars 2020 visar paradoxalt nog hur beroende Europa är av omvärlden. Exportstopp i EU förde med sig att medlemsländernas import av medicinsk utrustning från andra EU-länder sjönk. I stället ökade importen med 44 procent från länder utanför unionen. Allt från engångshandskar, termometrar till desinfektionsmedel, utrustning som var helt nödvändig för att vården skulle klara den tuffa utmaningen, forslades till Europa.

– De som försökte hindra oss att få tag på skyddsutrustning under pandemin var Tysklands och Frankrikes regeringar, sade Johan Norberg.

– Det som räddade oss var att vi kunde handla från Kina och andra länder. Det beror på att de flesta kriser inte drabbar olika geografiska områden samtidigt. Kina drabbades tidigare av pandemin. Då importerade de masker från oss. Sedan kom de ur det första skeendet av pandemin och då kunde vi importera från dem.

Johan Norberg, liberal debattör, författare och idéhistoriker. Bild: JONAS EKSTRÖMER / TT

Företagen byggde om sina leverantörskedjor i realtid, de fann alternativa material och nya vägar till kunderna under pandemin.

– Det är en otrolig improvisationskonst som lyckades över all förväntan, sade Johan Norberg.

Hoten mot frihandeln

Samtidigt är rapportförfattarna väl medvetna om att hoten mot frihandeln är många. Att näringslivet och företagen i Västvärlden tagit avstånd från Ryssland är tydligt, men hur ska man förhålla sig till Kina? Ska vi kapa banden med ett land som så flagrant bryter mot mänskliga rättigheter?

Johan Norberg är helt med på att det finns goda skäl till att vissa varor, produkter och mineraler är mer kritiska än andra, antingen för att Europa inte har tillgång till dem eller för att det handlar om känslig teknisk utrustning eller delar av digital infrastruktur som telekomutrustning.

– Vi ska inte ha fullständig frihandel med en diktatur som Kina. Vi måste screena alla investeringar. Vi kan inte heller betrakta kinesiska bolag som privata utan som en del av kommunistpartiet, sade han.

Gäller att kunna påverka Kina

Kinas president Xi Jinping är mycket medveten om hur förödande sanktioner skulle vara för honom och Kina, det gör att han måste anpassa sin politik till Västvärlden. Om vi klipper banden med Kina genom att sluta handla med landet minskar Xi Jinpings incitament att anpassa sig. Till exempel skulle inget hindra honom att stödja Rysslands krig fullt ut.

Det finns en paradox i sammanhanget, menar Norberg; det är bra om vi minskar beroendet av Kina, men vi vill gärna att Kina är beroende av oss.

– Jag är livrädd för att man i framtiden börjar bygga två separata system. Då blir Kina oberoende av oss och då kommer Xi Jinping inte att ha de restriktioner som hindrar honom att stödja Putin fullt ut och även att gå in i Taiwan, sade han.

Elefanten i rummet

Frida Wallnor kallar Kina för elefanten i rummet. Hon anser Sverige har varit naivt när det gäller till exempel direktinvesteringar från jätten i öst, samtidigt går det inte att komma ifrån att vi är helt beroende av handel med omvärlden.

– För en liten exportberoende ekonomi som Sverige är det en skör balansgång. Hur försiktiga ska vi vara av säkerhetsskäl och hur mycket kan bolagen samarbeta med det här landet (Kina, red amn). Innovationerna sker i Kina. Att begränsa samarbetet kan slå tillbaka mot Sverige. Det gäller att hitta en linje, men det är oerhört svårt, sade hon på seminariet.

”Man bortsåg från att kinesiska företag alltid kontrolleras av kinesiska staten. Och att Kina själv inte tillämpar frihandel.”

Magnus Nilsson, som tidigare drev Frihandelsbloggen och har följt frihandelsfrågornas utveckling över tid, tecknar bilden av ett Europa som håller på att omvärdera relationen till handelspartnern Kina.

– Frihandel måste absolut ta hänsyn till nationella intressen för att behålla demokratiskt stöd över tid, säger Magnus Nilsson och tillägger:

– Men vi måste vara mycket noga och restriktiva med vad som är genuina nationella intressen och om undantag från frihandelsprinciperna verkligen är effektiva verktyg.

Han konstaterar att i början av 2000-talet så var frihandelsvänner både i Sverige och EU naiva när det gällde Kina.

– Man bortsåg från att kinesiska företag alltid kontrolleras av kinesiska staten. Och att Kina själv inte tillämpar frihandel.

Svårt att välja vänner

Ett relativt nytt begrepp som slängs fram och tillbaka bland debattörer är friend-shoring, det vill säga att värdekedjor bara ska omfatta vänligt sinnade länder. Det kan underlättas genom att frihandelsområden skapas med länder som Japan, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sydkorea.

I rapporten nämns att 60 procent av världens BNP skapas i demokratiska länder. Det ger kraft.

Frida Wallnor, ledarskribent på DI.

Men återigen handlar det inte om antingen eller, att välja svart eller vitt. Till exempel menar Johan Norberg att USA i det pågående handelskriget med Kina väljer att lägga en stor del av produktionen i Vietnam, också en kommunistisk diktatur.

– Vi ska till varje pris införa sanktioner för att minska försäljningen av komponenter till Ryssland. Det handlar också om att vi ska bestraffa Putin utan att gå in i krig. Men varför gör vi inte det med Vietnam? Det är eftersom de inte strävar efter att undergräva den internationella handeln.

”Det är också tragiskt att vi måste förlita oss på ett land som USA.”

EU hamnar lätt i mitten i handelskriget mellan EU och Kina. Frida Wallnor är säker på att det kommer att bli än tydligare att EU måste välja sida när USA pressar på.

– Det är tragiskt, dels för att EU har halkat efter när det gäller innovationer och utveckling överhuvudtaget, att man är så beroende av ett samarbete med USA för att kunna hävda sig mot Kina. Det är också tragiskt att vi måste förlita oss på ett land som USA som är så opålitligt, sade hon (Hon oroas över ett maktskifte där återigen Trump-falangen styr USA).

Enligt Johan Norberg är det tydligt att man i USA ser Kina som den stora fienden, men det finns flera faror med det.

– En risk är att om USA tvingar länder att välja så kommer en del av länderna att välja Kina. De är närmare många länder än USA och Kina är en extremt stor marknad, sade han.