ELKRISEN

Nytt lagförslag ger företagen högre elnotor – får inget tillbaka

Bild: TT, Mostphotos

Regeringens förslag har fått klartecken. Nu väntar kraftigt höjda avgifter för företagen utan mer kapacitet i elnätet, befarar Mikael Möller på IKEM och SKGS. ”Det går inte att se detta som något annat än en ren förmögenhetsöverföring från elnätskunderna till elnätsmonopolet”, säger han till TN.

Trots stark kritik från tunga remissinstanser, företag och expertmyndigheter står det nu klart att regeringens proposition går igenom. Elnätsföretagen får rätt att ta ut innestående nätavgifter från tillsynsperioden 2012 till 2015. Den så kallade ”överrullningen” har debatterats och kritiserats flitigt de senaste åren.

– Det går inte att se detta som något annat än en ren förmögenhetsöverföring från elnätskunderna till elnätsmonopolet, säger Mikael Möller, IKEM och talesperson i elnätsfrågor på SKGS, som är ett samarbete mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, IKEM, Svemin och Jernkontoret, till Tidningen Näringslivet.

Han menar att det nya beslutet spelar elnätsföretagen i händerna, utan att ge några garantier om investeringar i elnätet. Tvärtom finns det inga incitament att pengarna verkligen används till det, förklarar han och hänvisar till hur det har sett ut bakåt i tiden.

Det har varit en följetong. Regeringen har i två omgångar lagt fram förslag som gör det möjligt för elnätsföretagen att rulla vidare icke uttaget intäktsutrymme från 2012 till 2015. Men remissinstanser, däribland ansvariga myndigheten Energimarknadsinspektionen, har varit starkt kritiska till förslagen och vissa förändringar har också gjorts i dem. Dessvärre har förändringarna varit otillräckliga för att kunderna ska få något utöver det som elnätsföretagen redan har fått betalt för, menar Mikael Möller.

– De bestämmelser som nu införs kommer inte att ge några investeringar utöver de som redan är kostnadstäckta av regleringen, säger Mikael Möller.

Investeringar i elnätssystemet hindrades

Frågan är komplicerad och kräver en del bakgrund. När Ibrahim Baylan var ansvarig i regeringen för dessa frågor infördes en ny lag som begränsade elnätföretagens möjligheter att höja avgifterna, och det sattes stopp för att utnyttja gamla sparade intäkter från tidigare år. Bakgrunden var att de outnyttjade intäkterna allt oftare hamnade i elbolagens egna verksamheter istället för i investeringar i ett pressat elnätssystem, som var syftet. Istället höjdes priserna för elkonsumenterna.

Skärpningen av elnätsregleringen skulle stoppa prishöjningarna och efter 2020 begränsades därför elnätsföretagens möjligheter att ”rulla över” outnyttjat utrymme i intäktsramen.

Sedan dess har rättsliga processer, överklaganden och framgångar i domstolen för elnätsbolagen komplicerat situationen ytterligare.

Elnätet är en monopolverksamhet och därför sätts nätföretagens intäktsramar av Energimarknadsinspektionen, EI. Tanken är att monopolet inte ska kunna missbrukas, förklarar Mikael Möller. EI har dock stött på bakslag i domstolen, senast i februari då förvaltningsrätten meddelade att det inte finns något stöd för att EI ska ta hänsyn till kundintresset när intäktsramarna fastslås, skriver SKGS i ett pressmeddelande. Energimarknadsinspektionen har överklagat beslutet.

Parallellt har regeringen med Anders Ygeman i spetsen drivit på för att göra en överrullning möjlig. Redan under hösten 2020 la regeringen fram propositionen ”Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet” som går på tvärs mot regeringens och Ibrahim Baylans tidigare beslut att stoppa ”överrullningen”. Nu gick regeringen elnätsföretagen till mötes och öppnade åter för möjligheten att använda gamla outnyttjade investeringsmedel från tillsynsperioden 2012 till 2015. Motiveringen var att det skulle leda till ökade investeringar i elsystemet. Förslaget stoppades dock efter tung kritik från olika håll mot just att elnätsföretagen skulle kunna höja avgifterna utan att öka sina investeringar i nätet, berättar Mikael Möller.

Huvudproblemet kvarstår

I början av mars la regeringen fram en ny, aningen omarbetad, proposition som nu har fått klartecken av en majoritet i riksdagen. Beslutet väntas träda i kraft den 1 juni 2021. Men huvudproblemet kvarstår, enligt Mikael Möller som saknar tillräckliga garantier för att elnätsägarna verkligen använder det särskilda investeringsutrymmet till att stärka kapaciteten i elnätet. SKGS och flera andra remissinstanser har avstyrkt propositionen.

Enligt Mikael Möller innebär beslutet ett klartecken för en pengaöverföring från elnätskunderna till elnätsmonopolet på cirka 30 miljarder kronor fram till år 2031 – utan någon egentligen garanterad nytta för elsystemet eller företagen som är beroende av förstärkningarna.

– Elnätet är till för kunderna, vi behöver en reglering av elnätmonopolet med ett tydligt kundperspektiv som levererar en stabil överföring till lägsta kostnad. Det är tydligt att dagens reglering är otillräcklig, säger Mikael Möller till TN.

Den nya lagen får inte bara kritik från näringslivet. Anders Kaijser, vd på Kundkraft, varnar för att ”vanliga” elkonsumenter också kan drabbas.

– Elnätsavgifterna har ju redan gått upp väldigt mycket under lång tid, så man måste möjliggöra så att elnätsavgifterna inte höjs. Sveriges elkonsumenter är trötta på att betala betydligt mer för elnätet än man betalar för elen, sa han häromdagen i DITV.

Men det kan bli dyrare efter den nya lagen, menar han.

– Det är lite komplext att räkna på. Potentiellt kan det handla om 1 000 kronor mer i elnätsavgift per år, sa han i samma tv-inslag.

SKGS: 30 nygamla miljarder till nätägarna