DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Nya globala skatteregler slår mot Sverige

Bild: Koji Sasahara

G20 föreslår omfattande förändringar av bolagsbeskattningen. Nu varnar skatteexperten Claes Hammarstedt att det öppnar för att svenska bolag kommer att få betala mer skatt i länder där skattesatsen är högre än i Sverige.

G20 är på väg att klubba genom ett omfattande regelverk för bolagsbeskattning för att tackla de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför på skatteområdet.

Regelverket innehåller två delar: Den ena innebär att en del av bolagens vinster flyttas över från det land där produktion och huvudkontor är belägna till de länder där bolagen har sin försäljning. Förslaget är inledningsvis tänkt att bara beröra de cirka 100 största och mest lönsamma företagen. Det gäller bolag med en global omsättning överstigande 20 miljarder euro och som har en vinstmarginal över 10 procent. För dessa bolag ska 25 procent av den del av vinsten som överstiger 10 procent flyttas över och beskattas i försäljningsländerna.

Den andra delen gäller införandet av en global minimiskatt om 15 procent för bolag med en global omsättning som överstiger 750 miljoner euro.

– Bland de 100 största bolagen finns få svenska bolag men redan efter sju år halveras gränsen så att fler bolag omfattas. Fler svenska bolag kommer då att drabbas av högre skatter och ett extremt komplicerat regelverk, säger Claes Hammarstedt, skatteexpert inom internationella frågor på Svenskt Näringsliv.

Han varnar för att den globala minimiskatten på 15 procent också är mycket komplicerad att hantera och kommer att leda till ökad administration för många svenska bolag.

Vilka är de stora nackdelarna för ett land som Sverige?

– En liten öppen ekonomi som Sverige där mer än 90 procent av de stora företagens produktion går på export har allt att förlora på en bolagsbeskattning som baseras på var försäljningen äger rum snarare än var produktion och huvudkontor är placerade. Sverige riskerar att bli en stor förlorare när tiotals miljarder kronor i bolagsskatteinkomster istället hamnar i länder där svenska företag har sin försäljning.

Claes Hammarstedt påpekar att även om Sverige inte skulle förlora stora skatteintäkter de allra närmaste åren kommer trösklarna att sänkas och därmed kommer de skatteintäkter som Sverige förlorar på vinstöverflyttningen att öka.

– Sverige utgör en mycket liten marknad och kan därför inte själv räkna med att tilldelas skatt i någon nämnvärd omfattning som ett konsumtionsland. Skattebortfallet kommer inte heller att kunna kompenseras av de möjliga skatteintäkter som Sverige kan få till följd av minimiskatten, med tanke på att merparten av de stora svenska industriföretagen betalar betydligt mer än 15 procent i skatt på sina utlandsinvesteringar, säger han.

Han befarar en utveckling där flera utvecklingsländer driver på för att öka vinstdelningen ytterligare. De är redan nu missnöjda och anser att 25 procent av vinstdelningen är för lite.

– När principen nu väl ändrats till att ge ökad beskattningsrätt till försäljningslandet är det alltid lätt att skruva på siffrorna. Det är inte en utveckling som gynnar Sverige. De nya regelverken skapar genom sin komplexitet också stor osäkerhet vid framtida investeringar. Komplexiteten ökar också risken för att länderna inte kan komma överens och att bolagen drabbas av dubbelbeskattning.

Han ifrågasätter om regelverket egentligen behövs eftersom det redan idag finns regler som stävjar de problem som G20 vill komma åt.

– Från svenskt perspektiv är det svårt att se något positivt med dessa nya komplicerade regler. De gynnar varken svenska bolag eller svenska staten. De underlättar inte heller för den globala handeln, säger han.