CORONARESTRIKTIONERNA
Lägre betyg för coronastrategin andra våren
Coronaviruset (TT)
Förtroendet för den svenska coronastrategin sjönk när pandemin gick in på sitt andra år.
När Som-institutet ställde frågan i våras, tyckte 60 procent av de svarande att åtgärderna mot viruset varit otillräckliga. Det var en stor ökning jämfört med 2020.
När coronapandemin slagit till på våren 2020, gjorde Som-institutet vid Göteborgs universitet en extra undersökning om vårt förtroende för olika aktörer. 58 procent beskrev då de svenska åtgärderna mot coronaviruset som lämpliga, eller lagom.
Ett år senare var tongångarna annorlunda, enligt en uppföljande undersökning under våren 2021 som nu presenteras.
Yngre mest kritiska
41 procent ansåg nu att de svenska åtgärderna varit något otillräckliga. 19 procent kallade åtgärderna mycket otillräckliga. Bara 35 procent angav att de varit lämpliga eller lagom.
Mest pigga på hårdare åtgärder var den yngsta åldersgruppen bland de svarande, 16–29 år.
Folkhälsomyndigheten hade mycket eller ganska högt förtroende hos 81 procent av de svarande under den första pandemivåren. Ett år senare hade andelen sjunkit till 65 procent.
Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tappade också i förtroende under det första pandemiåret. Vårdguiden 1177 stannade dock på ett högt resultat, 72 procent med förtroende på våren 2021.
Annan bild nu?
Just nu gör Som-institutet sin ordinarie årliga undersökning om bland annat förtroendet för olika aktörer eller institutioner i samhället. En del av coronafrågorna finns med där också.
– Det kan hända att resultaten blir annorlunda nu, säger Johan Martinsson, föreståndare för Som-institutet.
Vårens enkät skickades till 4 000 personer som valts ut slumpmässigt ur befolkningsregistret. Av dessa svarade 47 procent, vilket anses vara en godkänd siffra. Skevheterna i svarsfrekvens var mycket lika dem som noterades i undersökningen ett år tidigare.
Micke Larsson/TT
Fakta
Finns vid Göteborgs universitet. Förkortningen Som står för samhälle, opinion och medier.
Frågor skickas till personer i åldern 16–85 år, som valts ut slumpmässigt ur folkbokföringen.
Andelen svarande i de årliga undersökningarna har sakta sjunkit, från cirka 65–70 procent på 1980-talet till ungefär 50 procent de senaste åren.
Forskarna vid Som-institutet brukar framhålla att det viktigaste i resultaten är att se tydliga förändringar, inte de exakta procenttalen.
