ELKRISEN
Expert: Därför är Sveriges elsystem ett problem för Norden
Norge, Danmark och Finland är kritiska mot att Svenska kraftnät vill fortsätta att begränsa flödet av el till grannländerna. ”Begränsningarna förstärker prisskillnaderna inte bara mellan norra och södra Sverige utan också i hela Norden”, säger experten Carl Berglöf till TN.
Svenska kraftnät har under 2020 och 2021 periodvis strypt tillförseln av el till och från Sveriges grannländer. Nu ligger Svenska kraftnät inne med en ansökan om att få minska tillförseln även i år. Men nu ökar de nordiska grannländernas irritation mot svenskarna.
Enligt EU-regler ska 70 procent av överföringskapaciteten mellan länder vara tillgänglig för elmarknaden. Men Norge, Danmark och Finland menar att detta fungerar dåligt.
När Svenska kraftnät nu ansöker om dispens från 70-procentsregeln har de nordiska motsvarigheterna skrivit kritiska inlagor till den svenska tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen. Den finska motsvarigheten uppger, enligt Second Opinion, att den saknar förtroende för Svenska kraftnät och att den inte tror att svenskarna kommer att fullfölja sina skyldigheter framöver heller.
Hårda ord från grannländerna
Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen, menar att det är hårda ord som kommer från grannländerna. Han har stor förståelse för kritiken.
– Svenska kraftnät vill kunna genomföra omfattande begränsningar i elflödet. Detta ger en betydande inverkan på den nordiska elhandeln. Begränsningarna förstärker prisskillnaderna inte bara mellan norra och södra Sverige utan också i hela Norden. Det är därför de nordiska regulatorerna är så irriterade över Svenska kraftnäts agerande, säger Carl Berglöf till TN.
Bakgrunden till situationen är att den svenska produktionsmixen av el förändrats de senaste åren, framför allt orsakat av stängningarna av Ringhals 1 och 2. Ungefär samtidigt togs elkabeln Nordlink mellan Norge och Tyskland i bruk och det bidrog till att flödet av el genom Sverige tog andra riktningar. Det tillkom ett flöde i öst-västlig riktning som nu konkurrerar med det traditionella nord-sydliga flödet. Sverige behöver upprätthålla det nord-sydliga flödet för att kunna försörja den södra landsdelen. För att klara detta uppdrag måste Svenska kraftnät under perioder införa begränsningar för att inte drabbas av överbelastningar på nya oväntade platser i stamnätet.
Ledningarna klarar inte trycket
Svenska kraftnät har tidigare för TN motiverat sina behov med att det finns ledningar som inte klarar trycket hela vägen genom landet. Nedläggningen av kärnkraften har gjort att mer el måste föras söderut vilket ytterligare belastar ledningarna till västra Sverige. Carl Berglöf håller med om att problemen i det svenska elsystemet beror på att kärnkraften stegvis stängts ner.
– Absolut är det så. Kärnkraftverken är en del av överföringssystemet och en del av stamnätet. Allt hänger ihop. Som det ser ut idag går det inte att överföra stora mängder el om man inte har kärnkraften i drift. Det är så systemet är byggt från början. Med Ringhals 1 och 2 stängdes också en del av stamnätet. Barsebäck 1 och 2 liksom Oskarshamn 1 och 2 som stängdes tidigare bidrog på samma sätt till stamnätet. Men det var när Ringhals stängdes som problemen i stamnätet blev synliga på allvar, säger han.
När det gäller kriget i Ukraina ser Carl Berglöf inget akut problem för den svenska elförsörjningen men det kan bli en utmaning på sikt. Om det uppstår elbrist i Tyskland när gasen från Ryssland stängs av helt kan det påverka Sveriges möjligheter att importera el från Tyskland.
– När det gäller tillförsel av kärnbränsle finns det en beredskap inom EU att hantera bortfall av enskilda leverantörer. Därför är vi inte bekymrade i närtid. För vissa led i bränslekedjan kan det bli utmanande om alla länder väljer bort en enskild leverantör, men det finns en beredskap för detta, säger Carl Berglöf.
Elpriserna kan rusa igen
Även om kriget i Ukraina får måttliga följder för elförsörjningen kan det orsaka att elpriserna rusar till nya rekordnivåer, enligt Carl Berglöf. Detta beror till viss del på att södra Sverige blivit mer mottagligt för prisutvecklingen på kontinenten.
– Före 2018 hade södra Sverige oftare en priskoppling mot resten av landet, men på grund av att elproduktionen minskat i södra Sverige så får vi mer frekvent det här läckaget av höga elpriser från kontinenten. Återigen faller det tillbaka på nedstängningen av kärnkraften och att den ännu inte har ersatts med andra motsvarande resurser. Vi hade kunnat hålla de höga elpriserna stången om åtgärder vidtagits men vi har istället gjort oss allt mer mottagliga för kontinentens elpriser. I detta läge blir det ännu viktigare att snabbt åtgärda de begränsningar som råder på den nordiska elmarknaden. Här vilar ett stort ansvar på Svenska kraftnät, säger Carl Berglöf till TN.
