BREXIT

Ett år efter brexitavtalet – så har det gått

Farhågorna var stora inför att brexitavtalet roddes i hamn för ett år sedan. Men hur har det gått för de svenska företagen, Storbritannien och EU? TN Internationell Utblick har talat med flera experter som reder ut läget.

Lagom till att Kalle Anka och hans vänner sändes i de svenska tv-apparaterna stod det klart: EU och Storbritannien hade kommit överens om ett frihandelsavtal. Med bara några dagar kvar av 2020 var parterna överens om den 2 000-sidiga överenskommelsen. ”Bitterljuvt”, kommenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, medan Storbritanniens premiärminister Boris Johnson gjorde båda tummarna upp och ansåg att Storbritannien hade ”tagit tillbaka kontrollen”.

Farhågorna, enligt vissa, och förhoppningarna, enligt andra, var många när det brittiska utträdet var ett faktum och ett avtal var på plats. Så, har det blivit som brexit-förespråkarna hade hoppats? Nja, är svaret från Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

– De britter som ville lämna hade olika skäl, men många såg EU som en stor byråkratisk koloss som kvävde den brittiska entreprenörsandan. Därför ville de avreglera ekonomin och arbetsmarknaden mer när man nu kunde köra sitt eget race. Men varken en majoritet av britterna eller premiärminister Johnson verkar vara särskilt intresserade av det. Så bara för att man kan avreglera innebär det inte att man gör det, säger han.

Ökad byråkrati för svenska företag

Tankesmedjan UK in a Changing Europe har tagit fram en Divergence tracker som sammanfattar den viktigaste utvecklingen i EU och Storbritannien när det gäller olika lagstiftningsområden som påverkar handeln. Tanken är att se i vilken grad Storbritannien har utnyttjat sina nya möjligheter att avreglera när kungadömet nu står utanför unionen.

För flera svenska företag har det brittiska EU-utträdet inneburit ökad byråkrati.

– Den europeiska CE-märkningen har bytts mot UKCA, men Divergence tracker visar att kraven i sak är samma vilket innebär massa byråkrati för företagen. Jag och mina kollegor var nyligen i London och träffade där ett svenskt företag som berättade att det här var ett stort problem eftersom allt måste dubbelkollas för att få den nya märkningen.

– Därför övervägde företaget att inte sätta vissa av sina produkter på den brittiska marknaden. Gissningsvis är läget liknande för många företag. Det lägger en byråkratisk börda och minskar förmodligen handeln, även om tanken var den motsatta, säger Henrik Isakson.

Även åtgärder för att minska byråkratin, som den brittiska ambitionen att ändra dataskyddsförordningen GDPR, riskerar att skapa problem.

– Många kan nog hålla med om att GDPR är byråkratisk, men så fort man börjar avvika från vad som gäller i EU ökar risken att EU-kommissionen drar tillbaka de möjligheter som finns att skicka data mellan EU och Storbritannien, med hänvisning till att britterna har sämre skydd av privata uppgifter på nätet. Det försvårar också handelsmöjligheterna. Den här typen av konflikter är inte barnsjukdomar utan något som vi får vänja oss vid framöver, säger han.

”Inom flera områden reglerar Storbritannien över EU:s nivå”

Inte nog med att många företag upplever en växande byråkrati på den brittiska marknaden, i flera avseenden har även regleringarna blivit fler.

– Inom flera områden reglerar Storbritannien över EU:s nivå. Britterna har exempelvis skärpt sina regler för djurtransporter och även när det gäller så kallat Harmful content på nätet. Det finns inga tecken på att Storbritannien som helhet avreglerar mer. Ibland är det upp, ibland ner, och oftast ligger det ganska nära EU, säger Henrik Isakson.

”Förvånansvärt många företag har använt sig av avtalet”

Den brittiska avregleringsvågen verkar med andra ord ha kommit av sig. Men från svensk horisont märks vissa lovande tendenser. En rapport från Kommerskollegium visar att frihandelsavtalet användes av många svenska företag under första halvåret 2021.

– Förvånansvärt många företag har använt sig av avtalet. Om man jämför med andra motsvarande avtal som EU har tecknat på senare tid är användningsgraden mycket lägre i dessa. Svenska företag har gjort tullbesparingar på 84 procent genom avtalet med Storbritannien medan motsvarande siffra för avtalet med Japan var 38 procent vid samma tid, säger rapportförfattaren Jonas Kasteng.

Han understryker att analysen enbart visar svenska importörer och inte svenska exportörer. I genomsnitt har 6 600 importörer använt sig av frihandelsavtalet varje månad och sammanlagt sparat 483 miljoner kronor på att slippa tullavgifter.

Varför har så många använt sig av avtalet?

– Det finns flera anledningar. Avtalet är unikt eftersom många företag handlade med Storbritannien innan brexit och när tullarna slår till märker man det direkt. En annan faktor är att det var flera informationskampanjer inför brexit och en tredje orsak är att tullarna sänktes till noll direkt. I Japan-avtalet var det en tullnedtrappning under flera år, men här blev det förmånligt med en gång.

92 procent av de som använder avtalet är små och medelstora företag och särskilt populärt har det varit i transportindustrin, enligt rapporten. Även om avtalet används mer än förväntat, menar Jonas Kasteng och hans medförfattare att mer kan göras för att främja handeln mellan Sverige och Storbritannien.

– Det är viktigt att vi fortsätter att hjälpa importerande företag, men också att vi ser till att importörer i Storbritannien använder avtalet. En annan bra sak vore att arbeta mer med tullombuden, som är mellanhänderna mellan importörer och exportörer. Vi tror att man ska försöka få tullombuden att hjälpa företagen att använda avtalet, då skulle många ansluta. Detta är första gången många företag använder ett frihandelsavtal och det skulle kunna bli en katalysator för dem att använda fler frihandelsavtal.

Klimatutmaningen en möjlighet för svenska företag

I egenskap av världens femte största ekonomi är den brittiska marknaden alltjämt en attraktiv marknad för många företag. Förra årets globala affärsklimatstudie, som Business Sweden genomför i samarbete med svenska handelskammare och ambassader i utlandet, visar att 43 procent av de svenska företagen på plats på den brittiska marknaden trots allt är optimistiska till tillväxten i affärerna.

Men det är tydligt att det har blivit mer kostsamt att handla med landet, i form av ökad administration, tullar och kontroller. Det menar Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden.

– Siffrorna från januari till september 2021 visar att Storbritannien är Sveriges sjätte viktigaste exportmarknad. Samtidigt ser vi en svag utveckling av handeln från brittiskt håll. Under 2020 skedde ett BNP-fall på tio procent, men det var ett tufft år för alla så det är svårt att veta vad som beror på brexit och på pandemin, säger hon.

Hon fortsätter:

– Våra analyser visar att om ett företag går in på en utländsk marknad gör man det för att vara där långsiktigt. Frihandelsavtal är viktiga, men inte avgörande för det affärsstrategiska beslutet, utan det är marknaden, efterfrågan och den konkurrenskraft man har. Storbritannien kommer fortsatt vara en viktig marknad för svenska företag.

Under 2021 genomförde Business Sweden flera intervjuer med svenska dotterbolag på plats i Storbritannien för att undersöka hur de ser på affärslandskapet efter det brittiska EU-utträdet. Många lyfte fram en ökad komplexitet i handeln, att mer tid läggs på regler och att kompetensförsörjningen är fortsatt tuff. Men intervjuerna visade även på stor framtida potential för svenska företag.

– Storbritannien arbetar intensivt med att hantera klimatutmaningen och här är många svenska företag väl positionerade och har potential att kunna till och med öka sina affärer. Britterna har stark tilltro till svenska företag som står för hög kvalité, hållbarhet, innovation och design, säger Lena Sellgren.

Avtalet sätter viktiga strukturer på plats

Med ett års distans till avtalet konstaterar Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen, att utfallet blivit mer positivt än vad han hade förväntat sig. Men inget slår att vara en del av den inre marknaden, understryker han.

– Nu tillkommer det administrativa processer, tullprocedurer och nya kostnader. Det är ofrånkomligt. Den stora vinsten med avtalet är det bibehållna marknadstillträdet. Dessutom sätter det många viktiga strukturer på plats för att undvika att regelverken avviker på sikt.

– Inom avtalet finns det en kommittéstruktur som etablerar tekniska arbetsgrupper för hur man löser olika typer av divergerande regelkrav och liknande, vilket kommer att bli väldigt viktigt framöver. Många tänker att allt är klart när ett frihandelsavtal är på plats, men det är egentligen då som det stora arbetet börjar med att implementera det.

Nya EU-allianser, nya möjligheter?

Ett EU utan Storbritannien innebär en maktförskjutning där Frankrike och Tyskland stärker sina positioner. När unionen nu befinner sig i ett formativt skede måste Sverige bli mer aktiva i EU-frågor, uppmanar Joel Jonsson.

– Vi ser tendenser till en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin, mer detaljreglering, och en slutenhet mot omvärlden vilket inte gynnar ett innovativt och handelsberoende land som Sverige. Vi har länge haft ett reaktivt förhållningssätt till EU, vilket har maskerats av att Storbritannien har satt sina premisser i ett tidigt skedde i olika processer och ofta har dessa legat i linje med Sveriges intressen. Då har vi inte behövt vara lika proaktiva eller ta principiella ställningstaganden, på samma sätt som vi nu kommer behöva göra. Det är tydligt med den utveckling vi nu ser, inte minst på arbetsmarknadsområdet.

Även Henrik Isakson på Svenskt Näringsliv pekar på att Frankrike har tagit över taktpinnen mer och mer inom EU, men att det även finns positiva tendenser bland medlemsstaterna.

– Spanien och Portugal har börjat dra mer åt vårt håll som i likhet med Sverige inte vill stänga gränserna mer än nödvändigt. Det väger delvis upp vad Frankrike gör. Sen får vi se var den tyska regeringen landat, det är ju en koalition mellan partier som tycker helt olika i den här frågan, säger han.

Att den brittiske brexit-ministern David Frost avgick, med omedelbar verkan, före jul kan också vara goda nyheter för Sverige.

– Den tidigare brexit-ministern verkade vilja ha strid med EU. Han insåg dock att det inte skulle bli någon stor avreglering, kände sig besviken över att det inte skedde och att en del av poängen med brexit därmed hade försvunnit. Nu ersätts han av utrikesministern Liz Truss, som har tidigare kampanjade för att stanna i EU. Man kan anta att hon har andra instinkter och inte vill bråka utan lösa problemen. Där finns anledning till viss optimism, säger Henrik Isakson.

Läs mer:

TT: EU och Storbritannien överens om fiskekvoter

TT: Bråttom för britter - efter brexit

TN Krönika: ”Nu ser man hur arbetskraftsbristen ökar efter brexit”

The Guardian: City firms set to revive EU relocation plans in 2022, Brexit report predicts

Reuters: London banking job exodus to EU slows despite Brexit

Realtid: Trots brexit - London fortsatt ohotat som en av världens ledande finanscentrum