DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonom: Industrin är loket som drar Sverige ur krisen

Bild: Nora Lorek/TT

En stjärnsmäll. Pandemins effekter på samhället och näringslivet går knappast att överskattas. Men nu tar återhämtningen fart och det är industrin som är dragloket, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

Den värsta krisen sedan andra världskriget eller rent av i klass med depressionen på 1930-talet. Oavsett jämförelse är pandemin en av de värsta smällar som världen har drabbats av de senaste etthundra åren. Det var under andra kvartalet förra året som pandemins effekter slog till med full kraft: näringslivet gick ner på sparlåga och industrin flämtade efter luft när tillgången på komponenter och insatsvaror sinade i takt med att leveranskedjorna bröts.

Sammantaget rasade Sveriges BNP med 2,8 procent förra året.

– Det har varit en rejäl kris men när det nu studsar tillbaka ligger Sverige bra till. Och det är industrin som kommer att vara primus motor i återhämtningen. Svensk ekonomi har gynnats av en relativt väl positionerad tillverkningsindustri, som i sin tur gett draghjälp till den stora och industrinära tjänstesektorn.

Det säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen i samband med presentationen av den nya konjunkturrapporten. Ytterligare en faktor som bidrar till ljusnande framtidsutsikter är att Sverige inte stängde ner ekonomin lika drastiskt som många andra länder i Europa, vilket tillät hemmaekonomin att rulla något bättre.

– Faktum är att det inte blev så illa som många fruktade.

”Vi räknar med att industrin fortsätter att vara draglok i ekonomin”

När de kurvor och diagram som tidigare stupade brant utför nu vänder uppåt, trots två dippar, i början och slutet av förra året, drivs de bland annat av ett stort uppdämt konsumtionsbehov. Hushållen har kunnat spara en stor del av det som i ett normalläge skulle gått till konsumtion. När vaccinationsgraden ökar och restriktionerna mildras öppnar det för efterfrågan på till exempel resor och upplevelser, alltså en övergång från varor till tjänster.

– Trots det räknar vi med att industrin fortsätter att vara draglok i ekonomin, säger Mats Kinnwall.

Eric Spector, enhetschef realekonomisk analys Konjunkturinstitutet håller med.

– Industrin är definitivt ett draglok och kommer att vara så en bit framåt. Den svenska ekonomin har haft bra förmåga att stå emot smittspridningen, säger han i en kommentar till konkunkturrapporten.

I den situationen räknar Teknikföretagen med att den pådrivande kraften i industrin ska ge en förväntad industriproduktion som ökar med 9 procent i år och med 4,5 procent nästa år, i teknikindustrin med 12 procent respektive 5 procent.

I sin tur hämtar det också upp fallet i Sveriges BNP på 2,8 procent för 2020, även det bättre än det globala raset på 5,5 procent.

– Vi räknar med att svensk BNP växer med 4,5 procent respektive 3,5 procent under 2021 – 2022, säger Mats Kinnwall men höjer samtidigt ett varnande finger.

Faran inte över

Att Sverige i slutet av året i princip är tillbaka på samma nivå som innan krisen innebär inte att faran är över. Det kommer att dröja innan Sverige är tillbaka i en tillväxttakt på 2 procent, alltså nivån innan pandemin. Faktorer som skulle kunna rubba den positiva bilden som Teknikföretagen presenterat är i första hand att smittspridningen åter blommar upp, här hemma såväl som på viktiga marknader. Fortsatt ligger också en del flaskhalsar kvar som försvårar tillgången på insatsvaror och komponenter till industrin.

I takt med att BNP växer snabbare de kommande åren finns det förutsättningar för arbetslösheten pressas neråt, även om det finns betydande risker att långtidsarbetslösheten biter sig fast. Däremot ser inte Teknikföretagen och Mats Kinnwall någon större risk för stegrande löneökningar, vilket i sin tur gör att den inflation som just nu ökar något knappast blir bestående.

– Vi ska inte tona ner krisens verkningar men allt pekar på att återhämtningen går betydligt snabbare än efter tidigare kriser, bland annat finanskrisen 2008.