DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

TN reder ut: Därför är Finland bästa gruvnationen i Europa

Finska gruvan Talvivaara. Bild: Pekka Moliis

I Finland går det snabbare att starta en gruva jämfört med i Sverige. Processen för undersökningstillstånd är förutsägbar och effektiv. ”Den svenska tillståndsprocessen är inte gjord för att vara lättförståelig för bolag, myndigheter, markägare och sakägare”, säger Mathias Forss på Geopool.

Finland topprankad i världen bland gruvnationer. Sverige kanar utför. Den finländska modellen är överlägsen den svenska i framför allt i prospekterings- och mineralletningsstadiet. Senare, under själva gruvdriften, tycker företagen i Finland att utrymme finns för förbättringar.

En viktig skillnad är att beslut om tillståndsgivningen för geologiska undersökningar i Finland till största del är centraliserad en enda myndighet, Tukes. På svenska heter myndigheten Säkerhets- och kemikalieverket. Tukes är den finska kortformen.

-- Man får i de flesta fall allt från en myndighet. Man kan jämföra det med att man inte behöver gå till tio olika affärer för att få ihop det som behövs för ett husbygge. Allt finns i en affär, säger Mathias Forss, vd för det geologiska konsultföretaget Geopool,

-- Därmed är det också lättare att föra dialog till exempel med andra myndigheter eftersom ingendera part i den dialogen har beslutanderätt, säger han.

Tukes sköter hörandeprocessen med markägare, eventuella samebyar och andra sakägare. Tukes håller också koll på restriktioner inom undersökningsområdet.

När Tukes beslut kommer finns alla begränsningar listade för hur malmletning ska bedrivas för att undvika skador på skyddsområden, grundvattenområden eller fornlämningar.

-- Processen gör det möjligt att planera, budgetera och kontraktera underleverantörer bättre. Man vet när man kan och på vilket sätt man kan operera i området, säger Mathias Forss.

Det är också Tukes som utfärdar tillstånd för terrängkörning som en del av undersökningstillståndet.

Krångligare i Sverige

I Sverige är tillståndsgivningen decentraliserad. Ansvaret ligger på bolaget att jaga runt mellan myndigheter, markägare och andra sakägare. Bolaget ska också ha dialog med beslutande instans, vilket gör dialogen skev från början.

När gruvmyndigheter Bergstaten ger sitt tillstånd för geologiska undersökningar har processen bara börjat i Sverige. Bolaget måste då kontakta markägarna, som kan vara uppåt flera hundra för själva arbetsplanen. Det gäller även andra sakägare, som samebyar och vägföreningar.

Sedan bör bolaget samråda med länsstyrelsen om väsentlig påverkan på naturmiljön (miljöbalken 12:6) och söka dispens föra att köra på barmark i terräng. Och om bolaget upptäcker under arbetet att ett planerat borrhål behöver flyttas eller en planerad färdväg inte är farbar måste nya tillstånd sökas.

Kåre Höglund, projektchef för malmletning hos Agnico Eagle Sweden Ab.

Resultatet blir mycket start och stopp i Sverige.

-- Under treårsperioden spenderar vi 60 procent av vår tid med olika tillträdesprocesser i Sverige. Bara 40 procent av tiden är faktiska geologiska undersökningar, säger Kåre Höglund, projektchef för malmletning hos Agnico Eagle Sweden Ab, dotterbolag till det kanadensiska gruvbolaget Agnico Eagle Mines.

I praktiken blir det mycket svårt att få alla behövliga tillstånd i kraft samtidigt.

Med sådan ryckighet är det inte lätt att boka underleverantörer för undersökningsarbeten, som provborrning.

Bergstaten har i beslutet heller ingen bra struktur för hur åverkan kan undvikas på skyddande områden. Bolaget måste själv ta fram all information. Denna information finns inte samlad hos en instans utan är spridd hos olika myndigheter.

Tillståndsperioden är inledningsvis tre år i Sverige och fyra år i Finland. (Tillstånden kan givetvis förlängas upp till 15 år om resultaten motiverar det.)

Högre grundkostnad

I Finland kan undersökningsarbeten planeras effektivt. Redan från början kan bolaget ta hänsyn till skyddade områden, växtlighet, renar rörelser, örnars häckningstider och annat i årskalendern.

Grundkostnaden för undersökningstillstånd är betydligt högre i Finland än i Sverige. (20 euro mot 4 kronor per hektar första året.) Men i slutändan kan det mycket väl bli dyrare i Sverige beroende på faktorer som inte går att förutse.

En obegriplig skillnad är att Tukes ligger långt före svenska myndigheter i digitalisering. Till exempel godkänns scannade pdf-filer för fullmakter i Finland. Där kan också sökta områden skickas i GIS-format (datorsystem för geografiska data). I Sverige måste fullmaktens original skickas per snigelpost och GIS-filer accepteras inte.

-- Den svenska tillståndsprocessen är inte gjord för att vara lättförståelig för bolag, myndigheter, markägare och sakägare, säger Mathias Forss på Geopool.

Tukes uppfattas också som mer samarbetsvänlig. Bolag kan ringa och fråga om råd vad de kan och inte kan göra. I Sverige ger Bergstaten och länsstyrelser inga råd. Hur saker ska utföras måste bolagen själva avgöra, alltså gissa sig fram vad myndigheten kan godkänna.

-- Man får väldigt lite information tillbaka från svenska myndigheter. Det är mycket tungrott, säger Kåre Höglund.

--Jag tycker om modellen med en central myndighet med gedigen kunskap om geologi, gruvindustrin, miljö, andra näringar, sociala aspekter och den ekonomiska biten. I Sverige är det nästan bara miljö som väger tungt i alla beslut. Det finns ingen eller väldigt lite kunskap om resten. En helhetssyn och förståelse saknas, fortsätter han.

Hårdare praxis i Sverige på sistone

Givetvis vill ingen tumma på miljökraven. Men det måste också finnas en balans och möjlighet att ta tillvara de resurser som är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara. Möjligheten måste finnas att skapa mervärde för samhället. Fyndigheter finns där de finns och kan inte flyttas, menar Kåre Höglund

I Sverige har tillämpningen och praxis blivit hårdare de senaste åren. Arbetet har försvårats och gruvbolag avskräcks. Antalet undersökningstillstånd har sjunkit till 550 stycken 2020 från 1 200 år 2010.

”Den svenska tillståndsprocessen är inte gjord för att vara lättförståelig för bolag, myndigheter, markägare och sakägare”, säger Mathias Forss på Geopool.

Som kontrasts är Finland topprankad som attraktiv gruvnation i världen av den kanadensiska tankesmedjan Frasier Institute. 2020 rankades Finland som bäst i Europa och tia i världen efter en rad delstater i USA, Kanada och Australien.

2020 halkade Sverige ner till en 36:e plats från åttonde av 77 rankade länder och delstater.

Gruvproduktionen har stora problem med miljötillstånd

Men allt är inte frid och fröjd ens i Finland.

Visserligen tycker den finländska gruvföreningen FinnMin att systemet för prospektering och malmletning fungerar bra. Men gruvproduktionen har stora problem med miljötillstånd.

--Miljötillstånden tar för lång tid. Tre-fyra år är vanligt. Om det går till miljödomstol och högsta domstolen kan det ta fem-sex år innan man börjar produktionen. Det är för mycket, säger Pekka Suomela, vd för FinnMin.

När det gäller gruvproduktion gör Tukes och miljömyndigheten separata bedömningar. Ingen har en helhetssyn.

Pekka Suomela, vd för FinnMin, ser dystert på utvecklingen i Finland.

Pekka Suomela ser dystert på utvecklingen i Finland.

-- Vår regering, med gröna, vänstern och socialdemokrater, är ganska negativ till prospektering och till gruvnäringen, säger han.

En ändring av gruvlagen är på väg som riskerar att skada investeringsviljan. 2023 ska en ny gruvskatt införas. Ännu är skattens utformning oklar.

Paradoxen känns igen. Alla är överens om att klimatomställning och elektrifiering innebär ett stort behov av metaller. Men hårdare miljökrav gör utvinning allt svårare.

Fenomenet ”not in my backyard” finns så väl i Finland och Sverige som i andra länder, säger Pekka Suomela. Visst behövs metaller, men utvinn dem inte hos mig, säger folk.

Alternativet blir import.

-- Är EU beredd att sätta samma miljökrav på importerade metaller? Hur kommer man att verifiera att till exempel koppar från Asien eller Afrika uppfyller europeiska krav? säger han.

Enligt EU-kommissionen kommer EU:s behov att öka 18 gånger av litium och fem gånger av kobolt till 2030 för batterier till elfordon och till energilagring.

Till och med Magdalena Andersson lyfte fram vikten av att öppna nya gruvor och göra en översyn av tillståndsprocesser i sitt första tal som (S)-ledare den 5 november.

Men blir det mer än prat?