DEBATTEN OM UPPHANDLINGARNA

Kriminella infiltrerar upphandlingar – seriösa företag chanslösa

Ellen Hausel Heldahl, jurist och expert på offentlig upphandling på Svenskt Näringsliv. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Offentlig upphandling är en guldgruva för kriminella. Nu lyfts krav på tuffare kontroller av leverantörer. ”Alla inblandade behöver engagera sig mer”, säger upphandlingsexperten Ellen Hausel Heldahl.

Kriminella gör illegala affärer via företag på allt fler marknader. Svarta löner, utnyttjad arbetskraft, fusk med skatter och avgifter, ofullständiga leveranser till lägre kvalitet gör det möjligt att pressa priser och kamma hem offentliga uppdrag framför näsan på laglydiga näringsidkare. Utsatta branscher är bland annat bygg, städ och transport.

För att inte riskera att sätta marknaden ur spel är det angeläget att effektivisera kontrollen och säkerheten i leverantörsleden. En färsk rapport framtagen av Svenskt Näringsliv går igenom tänkbara förklaringar till det aktuella läget och vilka åtgärder som behöver vidtas för att få en förändring.

Seriösa företag som följer reglerna ska inte konkurreras ut av fuskare och kriminella, poängterar Ellen Hausel Heldahl, rapportförfattare och upphandlingsexpert.

– Intrycket är att de kriminella blir allt fler. Förklaringen är enkel. Marknaden är lukrativ, det finns gott om pengar. En upphandlande myndighet kan inte gå i konkurs och betalar alltid sina räkningar, säger hon.

Av granskningen framgår att uppfinningsrikedomen är utbredd bland de kriminella.

”Kontrollen av leverantörer på olika nivåer måste bli effektivare.”

På 1960-talet dominerande skattebrotten i byggsektorn. Idag ligger fokus på de tio tusentals personer med utländsk bakgrund som arbetar på svenska byggen. Andra oseriösa inslag är brottsliga konkurser, bestickning och skenanställningar. I städbranschen är det vanligt med låga löner, få anställda och personer utan arbetstillstånd.

En annan stor marknad som hemsöks av kriminella är taxi- och andra persontransporter. Sjutton miljoner serviceresor per år är lockbete. Förare utan legitimation och allt för långa arbetspass är ett par kännetecken, enligt rapporten.

– Variationsrikedomen är stor. Men det är inte ovanligt att kontrakten utförs av svart arbetskraft och inte levereras som utlovats, inte sällan till lägre kvalitet, säger Ellen Hausel Heldahl.

Svårt förkasta ett lågt anbud

Om man ska förstå utvecklingen, så gäller det att inse att det är svårt, nästan omöjligt, att förkasta ett lågt anbud. Bevisbördan är omfattande och kräver flera utredningar från upphandlande myndighet.

För det första gäller det att identifiera misstänkta anbud, därefter ge anbudsgivarna möjlighet att visa att anbudet är seriöst, bedöma om förklaringen är trovärdig och slutligen ta ställning till om man ska godta eller förkasta anbudet. Skyldigheten att motivera ett beslut inträder först om ett anbud anses vara onormalt lågt i förhållande till upphandlingens storlek.

Att dagens verktyg inte är tillräckliga uppmärksammar även regeringen. En utredning, som ska vara klar sista augusti 2023, har uppdraget att titta på hur upphandlingar blir effektivare mot kriminella på den offentliga marknaden.

Utredaren Annika Bränström ska bland annat titta på förutsättningarna att skapa en myndighet med uppgift att underlätta effektiva och säkra kontroller av leverantörer och möjligheten att dra ner antalet leverantörsled i upphandlingarna.

Ellen Hausel Heldahl noterar att regeringen uppmärksammar problemet efter åtskilliga påstötningar från bland annat SKR, Polisen, Upphandlingsmyndigheten och Svenskt Näringsliv.

Alla inblandade behöver engagera sig mer, såväl regering, statliga- och upphandlande myndigheter som företagen. Det är dags att ta kampen på allvar är hennes budskap.

– Kontrollen av leverantörer på olika nivåer måste bli effektivare.

Seriösa företag avstår från att lägga anbud

Företagarna själva uttrycker också missnöje hur upphandlingar går till, visar Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet. Låga priser, avsaknad av kontroll, tungrodd administration, ovidkommande krav och utebliven uppföljning ger kommuner låga betyg, år efter år. Följden är att seriösa företag avstår från att lägga anbud i upphandlingar.

– Den här utvecklingen är inte bra, säger Ellen Hausel Heldahl.

Trots att kriminella har innerspår, så noteras en viss ökning av intresset att delta i offentliga upphandlingar. Statistik från flera myndigheter visar att trenden är uppåtgående. År 2020 var genomsnittet knappt fem anbudsgivare per upphandling, tre år tidigare var motsvarande siffra fyra anbud. Baksidan är att 34 procent av upphandlingarna endast har ett eller två anbud.

Rapport: Oseriösa företag i offentlig upphandling. Fler borde göra mer