EU:S FRAMTID
Kritik mot EU:s krisförslag – ”För långtgående”
För att vara bättre förberedda inför kriser i framtiden lägger EU-kommissionen fram ett paket med en rad åtgärder. Men flera aktörer anser att förslagen är alldeles för långtgående. ”Man sätter flera marknadsekonomiska principer ur spel, vilket är väldigt allvarligt”, säger Cemille Üstün, Svenskt Näringsliv, till TN.
Pandemin, Rysslands krig mot Ukraina och medföljande humanitära och ekonomiska följder har påverkat EU i grunden. När covid-19 slog till bröts leveranskedjor och flera medlemsländer valde att införa exportförbud på skyddsmasker och utrustning för sjukvårdspersonal.
För att även i kriser värna den fria rörligheten, men också vara förberedda för framtida kriser, har EU-kommissionen lagt fram ett förslag på åtgärder, det så kallade Single Market Emergency-instrumentet.
EU-kommissionär: Ett snabbt sätt att hantera kriser
Thierry Breton, kommissionär för den inre marknaden, underströk vid presentationen i september vikten av öppna gränser och leveranskedjor, men också att EU måste stå redo inför nästa kris.
– Istället för att förlita oss på ad hoc-improviserade åtgärder, kommer Single Market Emergency-instrumentet ge ett strukturellt svar för att bevara den fria rörligheten av varor, människor och tjänster i ogynnsamma tider. SMEI kommer se till att det blir bättre koordination mellan medlemsländerna, hjälpa till att föregripa och begränsa effekten av en potentiell kris mot vår industri och ekonomi, och utrusta Europa med verktyg som våra globala partners har och som vi saknar, sa Thierry Breton.
Det nya instrumentet ger ” EU ett inkluderande, transparent och snabbt sätt för att hantera framtida kriser”, betonade Margrethe Vestager, EU-kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor.
”Den bästa medicinen för framtida kriser är att ha en fungerande inre marknad”
Förslaget är på tok för ingripande i företags verksamheter. Idén var från början god och förslagens skarpa ord mot medlemsländer om att inte stänga gränser är välkommet, men i sin helhet är instrumentet alldeles för långtgående och inte proportionerligt till det mål man vill nå. Det anser Cemille Üstün, ansvarig för inremarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv.
– Den bästa medicinen för framtida kriser är att ha en fungerande inre marknad. Ett bra företagsklimat i hela EU gör att företag blir starka och motståndskraftiga. Då kan de skaffa alternativa leveranskedjor inom och utom EU och får själva bedöma hur de ska lägga upp sin verksamhet, säger hon till TN.
Förslaget är uppdelat i tre faser, där den första betecknas som beredskapsstadiet.
– I det inledande stadiet ges Kommissionen mandat att sätta upp ett system för utbyte av information med medlemsländerna, säger Cemille Üstün.
När en kris väl har upptäckts inleds den andra fasen, övervakningsstadiet, då ska medlemsländerna inventera och informera om sina lager och även företag ska informera vad man kan leverera.
– Det handlar bara om information, men det är inte så bara. Det krävs ett omfattande arbete för att lämna information och uppdatera den när saker förändras över tid. Tanken är att leveranskedjor för strategiskt viktiga varor och tjänster ska övervakas, men förslaget är mycket ingripande och frågan är om det ger avsedd nytta, säger Cemille Üstün.
Både fack och arbetsgivare oroliga
I det tredje stadiet, när krisen väl är ett faktum, kan Kommissionen med hjälp av böter tvinga företag att prioritera särskilda orders och att ställa om sin produktion för att leverera.
Enligt EU-kommissionären Thierry Breton är SMEI-instrumentet motsatsen till planekonomi, men Cemille Üstün på Svenskt Näringsliv är kritisk och ser stora risker med det nuvarande förslaget.
– Kommissionen vill ha hängslen och livrem för vilken kris det än kan vara. Men man sätter flera marknadsekonomiska principer ur spel, vilket är väldigt allvarligt, säger hon.
Både europeiska fack- och arbetsgivarorganisationer ser risker med förslaget. European Trade Union Confederation oroar sig för att strejkrätten kan undermineras och Martynas Barysas på BusinessEurope varnar för att företags möjlighet att hantera en kris kan skadas om känslig information måste delas, rapporterar Politico.
Efterfrågar ett skarpt, men smalt instrument
Även Cemille Üstün, Svenskt Näringsliv, betonar att förslaget även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv innehåller problematiska inslag.
– Kommissionen efterfrågar information som är företagshemligheter. Även om de skriver att de ska beakta konfidentialitet så är det är ändå en risk när information lämnar ett företag. En företagshemlighet slutar att vara en hemlighet när den lämnar företaget.
– Vi skulle vilja ha ett skarpt, men smalt instrument. Ett stort problem med det här förslaget är att definitionen av vilken kris som skulle utlösa instrumentet är oklar, vilket leder till osäkerhet. Även om instrumentet inte får gälla längre än sex månader i taget så är det för ingripande på för vaga premisser, säger hon.
