DEN SVENSKA EKONOMIN

”Regeringen kan få igenom budgeten - utan att veta följderna”

Vem bestämmer över Sveriges ekonomi inför 2022? Inte regeringen, trots att den har lagt fram en ny budget, menar Johan Schück. Riksdagen kanske får greppet senare, men inte än. Just ligger nog Konjunkturinstitutet närmast verkligheten.

Ännu finns inget beslutande organ som har tagit ställning till budgeten. Regeringen har visserligen framfört sitt förslag när det gäller statens utgifter och inkomster. Där finns ett reformutrymme för 46 miljarder kronor, vilket ska motsvara -0,6 procent av BNP.

Regeringen kan ändå få igenom sitt budgetförslag, men utan att veta vad som blir följderna för ekonomin.

Men regeringen har inte räknat ut hur går det ska med hela Sveriges BNP, alltså både privat och offentlig sektor. Där litar man enbart på Konjunkturinstitutets gamla siffror från i augusti, trots att dessa siffror inte stämmer med verkligheten.

Regeringen kan ändå få igenom sitt budgetförslag, men utan att veta vad som blir följderna för ekonomin. Men det kräver i så fall att både Centerpartiet och Vänsterpartiet röstar för regeringsförslaget, trots att de mycket oeniga. Centern vill, som bekant, inte ha med Vänstern att göra.

Riksdagen har också chans att vinna, men det kräver att Moderaternas budgetförslag får stöd från Kristdemokraterna - liksom från Sverigedemokraterna och Liberalerna. Samtidigt krävs att endera Centerpartiet eller Vänsterpartiet säger nej till regeringen.

Ytterligare möjlighet är att riksdagens finansutskott och försöker sätta ihop ett eget budgetförskott, med insatser från regeringen och oppositionen. Sverigedemokraterna tycks vara inne på sådana tankar, i förhoppning att kunna nå större inflytande.

Chansen att riksdagen får ett sådant inflytande verkar dock inte så stor. Och framför allt så vet man i så fall inte vad som bli resultatet. Men faran är påtaglig att utgifterna rusar ännu mer uppåt, medan inkomsterna hålls mer tillbaka.

Närmast sanningen ligger troligast Konjunkturinstitutet som har gjort egna beräkningar på grundval av regeringens budgetförslag.

Som det nu ser ut vill både regeringen och oppositionen ha ett reformutrymme på 46 miljarder kronor, såsom har föreslagits av finansminister Magdalena Andersson. Det enda parti i riksdagen som vill ha väsentligt mindre är Vänsterpartiet, eftersom man eftersträvar betydligt högre skatter. Men inget av partierna vet egentligen var man hamnar.

Närmast sanningen ligger troligast Konjunkturinstitutet som har gjort egna beräkningar på grundval av regeringens budgetförslag. Vad dessa visar är att effekterna är ganska måttliga när det gäller effekterna för Sveriges ekonomi i stort.

Enligt Konjunkturinstitutet skulle Sveriges BNP öka från 3,6 procent till 3,9 procent under 2022, medan arbetslösheten minskar från 7,7 procent till 7,5 procent. Inflationen stiger dock något mer: från 1,7 procent till 2,1 procent.

Det rör sig om en tillfällig effekt under 2022, beroende på höga politiska ambitioner. Men effekterna blir ändå inte särskilt starka, beroende på att det saknas brist på råvaror och halvfabrikat liksom utbildad arbetsmarknad. Därför går det för ögonblicket inte att få så mycket mer fart på ekonomi.

Men från 2023 och åren därefter, alltså under nästa mandatperiod, är BNP-tillväxten tillbaka runt årliga 1,5 procent, enligt Konjunkturinstitutet. Arbetslösheten når ner till 7,0 procent, men inte längre. Inflationen hamnar på 2,0 procent. Krisen är slut och Sveriges ekonomi kämpar vidare, på samma sätt som förut.

Om krönikören

Journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson Medströms bokförlag 2021).