DET NYA ARBETSLIVET

”Distansarbete är ingen räddning för landsbygden”

Den som tror att digitaliseringen och ett ökat distansarbete direkt gynnar landsbygden, kan behöva tänka om. Det menar Erik Hultgren.

Videomöten och hemarbete kommer bli vanligare efter coronapandemin än före. Det skapar hopp bland krympande landsbygdskommuner om att fler väljer att flytta ut från städerna. Men snarare väntar hårdare konkurrens om jobb och invånare, där många av småkommunerna riskerar att stå som förlorare.

De svenska kommunerna står inför stora utmaningar de närmaste tio åren. Samtidigt som de allra äldsta, över 80 år, förväntas blir mer än 50 procent fler förväntas de som är i rätt ålder för att arbeta knappt öka alls. Färre betalar skatt, fler behöver omsorg. I många kommuner förväntas ekvationen bli än svårare att få ihop. Fler än 100 av Sveriges 290 kommuner förväntas tappa invånare, enligt Statistiska Centralbyrån. Oftast för att unga vuxna flyttar iväg medan de äldre bor kvar.

I decennier har dessa kommuner på olika sätt försökt locka till sig nya invånare, samtidigt som befolkningen allt mer centrerats runt städerna. Den ökade digitaliseringen som följt av pandemin har nu gett dem nytt hopp. Med distansarbete och videomöten blir det ju allt enklare att bo på ett ställe och jobba på ett annat. Folk som tvingats in i staden för dess arbetsmöjligheter kan nu flytta ut, och njuta av både skönare natur och billigare huspriser.

Att det går att jobba var som helst betyder inte att jobben hamnar var som helst, tvärtom.

Man kan såklart hoppas, men historien visar en annan utveckling. Att avstånden krymper med ny teknik är trots allt ingen nyhet. Allt bättre vägar, tåg, bilar och flyg har ständigt gjort det möjligt att resa allt snabbare mellan olika platser, åtminstone de senaste 100 åren. Trots det har såväl jobb som invånare allt mer koncentrerat sig i städerna.

Vägar och annan infrastruktur går trots allt i två riktningar, och det som gör det enklare att flytta till landsbygden gör det också enklare att flytta därifrån. Att det går att jobba var som helst betyder inte att jobben hamnar var som helst, tvärtom. Datoriserade kontorsjobb skulle redan innan corona i teorin kunna utföras var som helst i landet. Ändå är det de jobben som är allra mest koncentrerade i städerna. I stället är det arbeten som måste utföras på plats, som hantverkare eller omsorgsarbetare, som är mer jämnt utspridda över landet.

När vi får större möjlighet att välja var vi vill bo och arbeta måste kommunerna anstränga sig mer för att bli attraktiva.

Det finns många teorier om varför det är så. En av de vanligaste är att både företag och medarbetare tjänar på att samlas på ett fåtal platser, för att kunna knyta kontakter, bilda nätverk och vara kreativa ihop. Kanske är det annorlunda denna gång, när folk vant sig vid att samarbeta på distans. Samtidigt vittnar många om att det är svårt att skapa nya kontakter över en skärm, och att de mer avslappnade samtalen vid kaffeapparaten eller lunchmatsalen behövs för att vara mer kreativa.

Oavsett om utvecklingen gynnar staden eller landet kommer konkurrensen att öka. Redan idag har mer än vart femte företag i landet funderat på att flytta sitt företag till en kommun med bättre förutsättningar och villkor, enligt Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet. Ju lägre tröskeln blir för att flytta, desto högre lär den siffran bli. Och det gäller även företagens medarbetare. När vi får större möjlighet att välja var vi vill bo och arbeta måste kommunerna anstränga sig mer för att bli attraktiva.

Att skapa goda miljöer, för företag såväl som medarbetare, och goda villkor i form av skatter, avgifter och service kommer bli än viktigare i framtiden. Även om digitaliseringen gynnar landsbygden så kommer enbart vissa av kommunerna bli vinnare.