KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Värmen – klimatförändring eller tillfällighet?

Omfattande skogsbränder har härjat i södra Europa till följd av extremhetta. På bilden försöker grekisk brandkår släcka en brand. Bild: Petros Giannakouris/AP/TT

Klimat (TT)

Stora delar av Europa har drabbats hårt av rekordtemperaturer, torka och omfattande skogsbränder. Men handlar allt om klimatförändringen? Eller är extremvärmen bara en tillfällighet? Vi reder ut frågorna.

1. Kan man säga att den värme vi ser i Europa just nu är extrem?

– Ja, det har det varit. Det har varit rekordvärme i många delar i Europa. Det är extremt måste man säga, säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.

I veckor har värmen hållit stora delar av Europa i ett järngrepp. Omfattande skogsbränder har och härjar fortfarande i Spanien, Portugal, Frankrike och Grekland. Människor tvingas fly från sina hem.

I Storbritannien har man noterat den högsta temperatur som hittills uppmätts i landet, 40,3 grader. I veckan toppade värmen dessutom i Sverige. Ett över 70 år gammalt rekord var i farozonen, men stod sig.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, säger också att det rådande läget är väldigt ovanligt.

– Det är extremt i den mening att det har gjorts rekordnoteringar på olika ställen, antingen för juli månad, lokalt eller nationellt – som i Storbritannien.

2. Kan den extrema värmen vi ser nu kopplas till klimatförändringarna? Eller är det bara en tillfällighet?

Det korta svaret är: delvis.

– Även innan människan påverkade klimatet fanns det hetta och värmeböljor, men de blir lite vanligare och lite varmare ju högre medeltemperatur vi har. Man kan säga att det är en kombination av en naturlig variation av vädret och en förstärkning av de extrema temperaturerna till följd av klimatförändringarna, säger Rutgersson.

Mycket forskning kopplar klimatförändringen till fler och intensivare värmeböljor, men det gör inte att varje bölja kan härledas till klimatförändringen, enligt Rummukainen.

– Bakom värmeböljan ligger ett storskaligt vädersystem ute på Atlanten som för in varmluft söderifrån. Att klimatförändringen har gjort luften varmare bidrar till värmeböljans intensitet. Den torka som har byggts upp speciellt i Europas södra delar bidrar också till värmeböljan, säger han.

3. Vad är de viktigaste åtgärderna för att förebygga och stoppa utvecklingen?

Rutgersson anser att man måste göra två saker samtidigt: begränsa koldioxidutsläppen och förbereda samhället inför förändringarna. Vi måste skapa en infrastruktur som kan hantera ett varmare klimat.

– De största besluten om förändringar fattas på en global och politisk nivå. Vi måste enas om minskade utsläpp, teknikutveckling och ekonomiska styrmedel. Men det är klart att varje människa har ett ansvar för sina egna utsläpp också.

Rummukainen är inne på samma spår. Vi måste frångå fossila bränslen, ta i bruk mer förnybar energi och vara mer energieffektiva.

– Det krävs ledarskap, ekonomiska och andra styrmedel, samarbeten, teknisk utveckling och investeringar i klimatlösningar i stället för fossila lösningar.

4. Ser man några trender för var extremhetta slår till hårdast?

Värmeböljor slår till på många håll, konstaterar Rummukainen. Just nu råder inte extremvärme endast i Europa, utan också i Nordamerika. I våras drabbades Asien av en kraftig värmebölja. Hur mycket man påverkas avgörs delvis av vilken beredskap som finns för att hantera effekterna, menar han.

Enligt Rummukainen säger en enskild värmebölja inte så mycket, men sett över de senaste årtiondena har värmeböljorna ökat globalt och det är kopplat till klimatförändringen.

Rutgersson säger att forskningen behöver långa perioder för att se tydliga trender. Det behövs flera år för att kunna göra någon statistisk signifikant analys.

– Det forskas mycket i det här. Hur påverkas vädersystemen, var lägger sig högtrycksblockeringarna och vilka områden drabbas mer? Man har inte kommit så långt som man hade velat, säger Rutgersson.

5. Varför drabbas bara vissa områden av skogsbränder?

Det är många olika faktorer som påverkar hur mycket ett område drabbas av skogsbränder. Vädret är trots allt slumpmässigt, framhåller Rutgersson.

– Skogsbränder är rätt intressanta eftersom de är en kombination av förutsättningar för bränder, hög temperatur och torka, men också enskilda händelser som får en brand att starta och sprida sig.

Såväl Rutgersson som Rummukainen betonar att även beredskapen och infrastrukturen man har för att förebygga och släcka bränder också spelar en roll för vilka områden som drabbas.

6. Kan man förvänta sig att liknande skogsbränder som nu härjar i södra Europa blir vanligare i Sverige till följd av klimatförändringarna?

Sommaren 2018 drabbades Sverige av de mest omfattande skogsbränderna i modern tid. Den typen av vädersituationer kommer återkomma, enligt Rutgersson.

– Men vi kommer inte att få samma klimat i Sverige som man har kring Medelhavet. Så ser det inte ut enligt de klimatscenarier vi tittar på. Men blir det varmare ökar risken för skogsbränder även i Sverige.

Enligt Rummukainen blir säsongen för ökad brandrisk helt enkelt längre.

– Sverige har beredskap, men vid extrema lägen blir det tufft. Bränderna i exempelvis Västmanland blev så pass stora att man tvingades be om hjälp från andra länder. Det är viktigt att man har en egen beredskap men också att man kan samarbeta med andra.

Sofie Fogde/TT

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, säger att mycket forskning kopplar klimatförändringen till fler och intensivare värmeböljor. Men det gör inte att varje värmebölja kan härledas till klimatförändringen. Arkivbild. Bild: Karin Wesslén /TT