VALET 2022

Därför tar EU inte plats i valet: ”Dags att kliva in”

Bild: Christine Olsson/TT, Henrik Montgomery/TT, Per Karlsson/TT, Tobias Röstlund/TT

Trots en skakig omvärld får utrikes- och EU-politiken vackert vänta när Sverige går till val. Det menar experter och näringslivsföreträdare som ser hur den ena frågan efter den andra faller bort för den dominanta inrikespolitiken. ”Företagen behöver få veta vad svenska politiker faktiskt vill med EU”, konstaterar Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor Svenskt Näringsliv.

Så förvånande är det kanske inte att EU hamnar i bakvattnet. EU-politiken brukar inte direkt spela huvudrollen i den svenska debatten varken i valtider eller till vardags. Men med tanke på krig och oro i närområdet och att efterskalven av en global pandemi präglar världen, är det många, både kort- och långsiktiga, viktiga beslut som fattas gemensamt inom EU.

De politiska partierna har i stort ganska skilda uppfattningar om vilken roll EU spelar. Det är nu heller ingen nyhet men det blir särskilt tydligt när man kikar på partiernas valmanifest.

Sverigedemokraterna är det parti som i sitt valprogram lyfter flest problem med EU. De vill minska inflytandet från EU och kostnaderna som är förenat med medlemskapet. Mycket handlar om att Sverige ska värna sin rätt gentemot unionen snarare än att dra nytta av olika möjligheter som följer med medlemskapet. Även Vänsterpartiet är tydligt kritiska till EU, även om EU i sig inte syns särskilt mycket i valprogrammet. Partiet har som långsiktigt mål att Sverige ska lämna unionen även om de för närvarande accepterar att Sverige är medlemmar.

”En marginell biroll i valrörelsen”

Miljöpartiets EU-fokus ligger på miljön, partiet vill inför klimattullar och koldioxidskatt. Centerpartiet vill också se klimattullar men tror samtidigt starkt på frihandelns förmåga. Det är framförallt Liberalerna som ser EU som en lösning på flera av samtidens stora samhällsproblem. I valmanifestet kan både brott, klimat och migration hanteras framgångsrikt genom EU. Även Moderaterna ser EU som en politisk kraft och vill värna frihandeln och möjligheterna för medlemsländerna att samarbeta kring bland annat asyl. Socialdemokraterna värnar även de frihandel och gemensamma EU-lösningar bland annat i form av en stärkt polisfunktion inom unionen.

Men som helhet saknar partiernas fokus ett helhetsgrepp och idéer om vad EU är och hur det svenska medlemskapet ska kunna förvaltas och utvecklas.

Johan Norberg. Bild: Pressbild

Johan Norberg, liberal debattör, säger att EU endast haft en marginell biroll i den pågående valrörelsen.

– Det har varit den institution som partierna har rundat för att kunna genomföra olika typer av undantag och bidrag. När de till exempel vill ge pengar till elkunder eller bönder så sliter de sitt hår med att utforma förslag som inte tydligt krockar med EU-lagstiftningen.

Han liknar EU:s roll i svensk valrörelse med ”den som föräldrar spelar på en föräldrafri fest” och menar samtidigt att synen på EU ändå är rätt samstämmig och att det lett till att debatten inte kretsar kring EU.

– Partierna har en rätt likartad uppfattning om EU, så det finns inte många inhemska stridsfrågor. Men man missar samtidigt helt centrala frågor om hur Sverige kan bygga nya allianser efter Brexit och hur vi kan använda EU för ett offensivt arbete för öppenhet, avreglering och tillväxt. Men den typen av ekonomiska ödesfrågor har partierna fullständigt ignorerat i den här valrörelsen - även de borgerliga. Den här gången blev det bara brott och bidrag.

Det stundande EU-ordförandeskapet borde kunnat blåsa liv i EU-frågorna, säger Johan Norberg men konstaterar att ”det bidde inte ens en liten blygsam EU-flagga”.

Det är problematiskt att partierna tittar så mycket på sina opinionsmätningar, menar han, för där inser de att det inte finns några röster att hämta och då tystnar de.

– Men det blir samtidigt en självgående process, för varför ska väljarna bry sig om partierna inte verkar göra det och frågan inte ens finns på dagordningen?

– Om vi inte har en konstruktiv, egen agenda är väl det enda som kan aktivera oss ett yttre hot. Risken att EU går i helt fel riktning. Men då kan det redan vara för sent att göra något åt det.

”Vi har haft svårt med vad vi vill göra med samarbetet”

Johan Norberg menar att EU var mer levande under den tid då Sverige inte riktigt landat i EU-samarbetet och en del partier fortfarande kämpade för ett utträde.

– Nu har tidigare kritiker resignerat inför medlemskapet, till och med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan tidigare entusiaster skäms lite för sin tidigare EU-vurm i ett mer nationalistiskt tidevarv. Men vi har haft svårt att komma vidare till en konstruktiv diskussion bortom ja och nej, om vad vi vill göra med det samarbetet.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Det är många inom näringslivet som efterlyser tydligare besked om hur EU ska utvecklas. Det behövs för att kunna planera framtiden.

– Företagen behöver få veta vad svenska politiker faktiskt vill med EU, konstaterar Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor Svenskt Näringsliv. Hon pekar på att Sveriges roll förändrats en hel del av att Storbritannien lämnade unionen.

– Sedan brexit har vi förlorat vår närmaste allierade i många viktiga frågor. Storbritannien var en tydlig röst för tillväxt, en stark inre marknad och en grundmurad frihandelslinje.

Hon menar att britternas utträde märks varje dag i förhandlingar i Bryssel.

– Det är oerhört viktigt att Sverige nu kliver in tidigare, tydligare och med starka allierade för att EU ska utvecklas i rätt riktning.

– Ibland kan jag uppleva att svenska beslutsfattare har en gammal bild av Europa och EU, säger Anna Stellinger.

EU är inte detsamma idag, som för bara några år sedan. Dels är maktbalansen annorlunda men också takten i lagstiftningen har ökat, förklarar Anna Stellinger.

”Viktigt att politikerna blir mer snabbfotade”

Anna Stellinger säger att det blir särskilt tydligt hur frånvarande EU-debatten är i det politiska samtalet inför riksdagsvalet. Hon får medhåll från Cecilia Hellstadius, konsult inom strategi och datatransformationer på it-bolaget Solita, som förvånas över hur liten plats de stora avgörande framtidsfrågorna som digitaliseringen har hos de politiska partierna.

– Digitaliseringen står inte högt på agendan valet 2022, säger Cecilia Hellstadius.

Cecilia Hellstadius, Solita. Bild: (c)Jennie Kumlin

För trots att partierna sammanfattar själva värdet av digitalisering och dess genomslag i samhället så lyser konkreta förslag och nya mål med sin frånvaro i program och politikinnehåll.

– Alla vi som jobbar inom digitaliseringsområdet vet hur snabb teknikutvecklingen är och mycket det påverkar vår omvärld, oavsett om man väljer att stå utanför eller hoppa på tåget. Det är viktigt att politikerna greppar detta och blir lite mer snabbfotade, så att inte Sverige halkar efter i kunskap, innovation och entreprenörskap, fortsätter Cecilia Hellstadius.

”Konkurrenskraftigt EU viktigare än någonsin”

Anna Stellinger ser ett behov av ett större grepp och att lagstiftningen på det digitala området utformas så att digitaliseringens möjligheter kan tillvaratas. Hon vill se ett tydligare fokus på EU:s egna inre marknad och konkurrenskraft.

– För svenska företag är det viktigt att Sverige tillsammans med andra EU-länder säkerställer möjligheten till dataflöden, e-handelsavtal, datadelning och AI-användning. Här finns mycket kvar att göra och företagen måste få vara drivande i denna utveckling, säger Anna Stellinger som ser ett större fokus på jobb och företag som nödvändigt i tider som dessa:

Anna Stellinger menar att trots att det finns otaliga EU-strategier och planer så saknas det en strategi för den inre marknaden, tillväxt och konkurrenskraft. Att Sverige fokuserar framåt på att bygga ett konkurrenskraftigt starkt EU där företag och jobb kan växa behövs mer än någonsin i en skakig värld. Även om EU-processerna ofta är långa är det ingen ursäkt att vänta med att agera:

– Man måste in i frågorna tidigare för att kunna påverka. Det är dags att kavla upp ärmarna och kliva in i EU-frågorna. Det är trots allt vår absolut viktigaste marknad och svenska företags handel med EU står för 700 000 jobb i Sverige.