KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Om fem dagar stoppas kärnkraften – ”Ofattbart”

Bild: Curt-Robert Lindqvist-SKB, Mostphotos

Nedräkningen är snart slut. Om regeringen inte fattar beslut om hur använt kärnbränsle ska hanteras innan den 31 augusti påbörjas nedstängningen av Sveriges kärnkraftverk. 30 procent av landets elproduktion försvinner. ”Det är inga tomma hot – det är så det ser ut”, säger Björn Linde, vd på Ringhals och Forsmark till TN.

Om fem dagar börjar planeringen för att stoppa kärnkraftreaktorn Forsmark 2 år 2024. Därefter följer resten av Sveriges kärnkraftverk efter. Det är bara regeringen som kan stoppa förloppet genom att ge grönt ljus till den lagringslösning för använt kärnbränsle som experter och berörda myndigheter har ok:at för länge sedan.

Kärnkraften står för en tredjedel av Sveriges elproduktion vilket innebär att det skulle få stora konsekvenser för samhälle och näringsliv om den försvann med kort varsel. Näringslivschefer i olika delar av landet vittnar redan idag om att de tvingas tacka nej till företagsetableringar på grund av att elen inte räcker till.

Marie Knutsen-Öy, energipolicyansvarig på Svenskt Näringsliv. Bild: Pressbild

Svensk industri har stora möjligheter att bidra till klimatomställningen men för att kunna göra det fullt ut krävs fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, enligt Marie Knutsen-Öy, energipolicyansvarig på Svenskt Näringsliv.

– Förlorar vi tillgången till fossilfri och stabil elförsörjning kommer det inte bara att innebära en stor förlust för Sverige och det svenska välståndet utan även för det globala klimatarbetet, säger hon.

”Ofattbart att vi ens har den här diskussionen”

Lars Hjälmered, Moderaternas energipolitiske talesperson, är kritisk till att beslutet har dröjt så länge särskilt med tanke på att industrin nu ställer om till fossilfritt med hjälp av el och på att det säljs fler elbilar än någonsin.

– Det är ofattbart att vi ens har den här diskussionen nu. Varje normalt fungerande regering hade tagit beslutet vid det här laget. Det här är riktigt illa skött.

Hans tolkning av situationen är att ”Socialdemokraterna har vikt ner sig och låtit Miljöpartiet styra”.

– Alla vet att det bottnar i att S och MP är så oense i frågan att de saknar förmåga att fatta beslut. Men nu går det inte att skjuta på det längre. Det måste ske inom några dagar och jag hoppas att det blir ett samlat beslut om både mellanlager och slutförvar.

Tvingas stå stilla

I maj larmade Ringhals och Forsmark om att de tvingas stå stilla inom bara några år om inte beslut om förvaringen kommer före den 31 augusti, eftersom mellanlagret beräknas vara fullt redan 2023.

– Kommer det inget beslut börjar vi den 1 september att planera om för Forsmark 2, säger Björn Linde vd på Ringhals och Forsmark.

”Frågan är hur mycket av den fossilfria elproduktion vi så väl behöver som hinner gå förlorad”

I första hand handlar det i så fall om att Forsmark 2 inte kan starta efter revisionsavställningen sommaren 2024. Björn Linde tror inte att regeringen vill stänga ner svensk kärnkraft genom att inte ta något beslut. Men samtidigt är han bekymrad över vilka beslut som kommer att tas och när.

– Frågan är hur mycket av den fossilfria elproduktion vi så väl behöver som hinner gå förlorad. Eftersom en färdig lösning har funnits så länge är det tokigt att det ens finns på kartan att det kan uppstå ett glapp som förhindrar oss att producera. Det känns som ett misslyckande för Sverige.

Att beslutet har dröjt ”förhalar, fördyrar och skapar onödig oro hos många”, enligt Björn Linde.

– Vi får hela tiden ligga och planera för att skjuta på aktiviteter. Det kostar tid och pengar i onödan – när vi kunde jobba med annat i stället.

Beslut brådskar

Branschen vill se ett godkännande av hela ansökan, om både mellanlager och slutförvar, för att ta ansvar fullt ut. Kommer det inget beslut alls måste svensk kärnkraft stängas helt, konstaterar han.

– Det är det som står på spel. Vi kan lagra vissa mängder själva säkert och bra men när det är fullt kan vi inte producera mer el. Där får vi inte hamna och det är därför beslutet brådskar. Det är inga tomma hot – det är så det ser ut.

Att enbart besluta om en utökning av mellanlagret och skjuta frågan om slutförvaret på framtiden, som regeringen föreslog tidigare i somras, lär dessutom reta upp Oskarshamn och Östhammar där det utökade mellanlagret och slutförvaret planeras, enligt Lars Hjälmered.

– De är förbannade på regeringen och känner det som ett stort svek. De upplever att de i dialog med regeringen tar ett nationellt ansvar för kärnavfallet, ställer upp med plats och jobbar med medborgarnas acceptans.

”Det här kan bli ett prejudikat, alltså vägledande, för att regeringen helt enkelt struntar i vad kommuner tycker”

Oskarshamn har sedan länge aviserat att kommunen inte går med på en utökning av mellanlagret innan ett beslut om slutförvaret finns på plats. Om regeringen nu ändå väljer att bara fatta beslut om en del av förvarslösningen är det principiellt mycket tveksamt, påpekar Lars Hjälmered.

– Nästa gång kan det handla om en industrietablering. Det här kan bli ett prejudikat, alltså vägledande, för att regeringen helt enkelt struntar i vad kommuner tycker – det är ett otroligt oskick.

Miljöminister Per Bolund (MP). Bild: Anders Wiklund/TT

I en skriftlig kommentar till TN svarar miljöminister Per Bolund (MP) på kritiken.

– Vi tar frågan på allvar och har hela tiden jobbat för att vi ska kunna undvika ett driftstopp för kärnkraften efter 2023. Det är därför som vi har tittat på lösningen att ta beslut om mellanlagret först, som vi skickat ut på remiss. Jag arbetar prioriterat för att se till så att ett sådant driftstopp ska kunna undvikas.

Även Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och kraftsystem på Energiföretagen, konstaterar att det är bråttom att fatta beslut nu. När mellanlagret blir fullt 2024 är det för sent.

”Det finns inga marginaler kvar i systemet längre”

Redan idag är situationen i stamnäten ansträngd. Under sommaren tvingades elexporten till Polen och Litauen begränsas – el som hade förhindrat utsläpp av 250 000 ton koldioxid. Dessutom sattes det fossileldade Ryaverket i Göteborg i beredskap för att klara stabiliteten på västkusten när både Ringhals 3 och 4 låg nere.

– Den här typen av situationer uppstår allt oftare. Det finns inga marginaler kvar i systemet längre och då måste man tumma på kraftsystemets funktion i stället. Många varningsklockor ringer just nu men det är få som uppmärksammar dem.

Hamnar Sverige i ett läge då kärnkraftverken börjar stå stilla från och med 2024 är det första som händer att elpriserna påverkas. Framför allt blir de högre i söder.

– Vi tvingas också vänja oss vid att elen kanske inte finns lika tillgänglig som tidigare. Det kan leda till att vissa verksamheter frivilligt stänger ner eller att de tvingas till roterande bortkoppling.

Hur länge dröjer det innan det blir elkaos?

– I någon mening är det redan elkaos med tanke på att systemoperatören Svenska Kraftnät måste upphandla fossil el och begränsa exporten för att klara elförsörjningen på sommaren. Det är inte så vi tänkte oss att det skulle gå till.

Problem bromsar dessutom elektrifieringen som är en betydelsefull del av klimatomställningen, enligt Carl Berglöf.

– Snabbavvecklas kärnkraften inom sju år går vi i stället bakåt i utvecklingen – både avseende elproduktion och elöverföring. Det är omöjligt att kompensera för sådana snabba förändringar på så kort tid.

Slår mot konkurrenskraften

SKGS är ett samarbete kring energifrågor inom den svenska basindustrin, skogen, kemin, gruvorna och stålet och eftersom 70 procent av industrins elförbrukning sker i södra Sverige är det problematiskt att det är där elbristen är störst och priserna högst, konstaterar Johan Bruce, verksamhetschef på SKGS.

– Måste kärnkraften stängas ner på grund av att mellanlagret blir fullt kommer det att drabba våra medlemsföretag hårt. De är helt beroende av en trygg och konkurrenskraftig elförsörjning.

Merparten av SKGS medlemsföretag är elintensiva vilket gör att höga elpriser snabbt påverkar konkurrenskraften. Allra känsligast är skogsindustrin som idag använder hälften av basindustrins el, främst i södra Sverige.

– Företagen placerar sina investeringar där det är mest lönsamt och då är tillståndsprocesser och elpriser styrande faktorer. Med tanke på hur dessa faktorer utvecklas blir det allt mindre attraktivt att investera i Sverige.

”Att ta bort planerbar produktion innan det finns väl fungerande alternativ kan få svåra konsekvenser”

Han är besviken över att regeringen ännu inte har fattat beslut om förvaret av kärnbränsle trots att det funnits ett färdigt förslag i snart ett år.

– Det inger ju inte så stort förtroende för svensk energipolitik för framtiden. Med de enorma satsningar som görs främst i norra Sverige med batterifabriker och framställning av fossilfritt stål, känns det inte bra att elförsörjningen riskeras på teknikaliteter.

Företagen blir oroliga när det blir alltmer uppenbart hur känsligt systemet är, menar Johan Bruce.

– Att ta bort planerbar produktion innan det finns väl fungerande alternativ på plats kan få svåra konsekvenser. Höga elpriser är en sak men ett instabilt system som ger oplanerade avbrott är ännu dyrare för industrin.