DEN AKUTA ELKRISEN

Industrin larmar: Bråttom med mer el – grön boom stoppas

Bild: Adam Ihse/TT Magnus Hjalmarson Neideman-TT

H2 Green Steels och Northvolts fabriker avslöjar bristerna i det svenska elsystemet. Andra industrietableringar blockeras för att elen inte räcker. ”Det får inte ta så lång tid att få tillstånd att bygga ledningar. Det är bråttom nu – klimatet kan inte vänta”, säger Niklas Johansson, klimatdirektör på LKAB, till TN.

Det var järnmalmen, skogen och vattenkraften som en gång i tiden gjorde konungariket Sverige rikt. Sedan dess har det romantiska skimret över vår nordligaste landsända bleknat för att snarare handla om nedlagda industrier, arbetslöshet och avfolkning.

Men nu ser Norrland ut att gå mot en ny storhetstid när industrin de närmaste decennierna genomför en gigantisk satsning på att ställa om till fossilfri produktion. Hundratals miljarder kronor investeras i nya fabriker vilket väntas ge tiotusentals nya jobb, ökad offentlig sektor och växande befolkning i de utarmade städerna. Det handlar bland annat om Northvolts batterifabrik i Skellefteå, H2 Green Steels fabrik i Boden som ska producera stål i elektriska ugnar, Hybrit-samarbetet mellan LKAB, SSAB och Vattenfall som ska producera järnsvamp i Gällivare, Bolidens återvinningsanläggning i Rönnskär och så LKAB:s fabrik för produktion av kritiska mineraler från gruvavfall, där valet står mellan Luleå och Skellefteå.

”Klimatet kan inte vänta”

Men den norrländska renässansen hotas av det inte finns tillräckligt med el till fabrikerna. Den gröna omställningen innebär att elförbrukningen i Sverige fördubblas till år 2050.

– Det är inte bara industrin som ska ställa om till grön produktion utan hela samhället. Därför är det väldigt viktigt att få utbyggd elproduktion på plats snabbt. Processen att ta fram elledningar har historiskt sett tagit lång tid i Sverige. Det får inte ta så lång tid att få tillstånd att bygga ledningar. Det är bråttom nu – klimatet kan inte vänta, säger Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB, till TN.

Niklas Johansson, klimatdirektör på LKAB. Bild: Pressbild

Att det är en utdragen process att bygga nya elledningar i Sverige bekräftas av Svenska Kraftnät som ansvarar för stamnätet.

– Vi är beroende av andra instanser för att kunna korta ledtiderna. Det tar förstås tid att bygga en ny ledning men det är tillståndsprocessen som tar längst tid. Vi räknar schablonmässigt med att det tar åtminstone 10 år att få fram en ny stamnätsledning, säger Tobias Edfast, nätutvecklingschef vid Svensk Kraftnät.

Det är regionnätsbolagen som begär tillgång till kapacitet i elnätet hos Svenska Kraftnät beroende på hur mycket företagen och samhället efterfrågar. Det står helt klart att elnätskapaciteten på sikt inte kommer att räcka till alla fabriker.

– Vi har tillsammans med Vattenfall konstaterat att det kommer att vara en utmaning att från 2025-2026 ansluta ny industri om inte stamnätet byggs ut i snabb takt. Detta kan inte vänta, säger Clas Berglund, vd för regionnätsbolaget Skellefteå Kraft Elnät AB.

Clas Berglund, vd för regionnätsbolaget Skellefteå Kraft Elnät. Bild: Pressbild

Bolagets största kund är Northvolts batterifabrik som just nu byggs. Till den finns tillräckligt med elnätskapacitet säkrat. Men i kölvattnet av Northvolts fabrik har många mindre företag inom grön industri hört av sig för att etablera sig i närområdet. Dessa företag vill också ansluta sig till elnätet, men det kan bli svårt.

– Vår vision är att vi inte ska behöva säga nej till en enda grön etablering på grund av effektbrist. Än så länge går det men efter 2025-2026 kommer vi att behöva nya nätförstärkningar för att klara efterfrågan i området. Det måste gå snabbare att bygga en stamnätsledning om AB Sverige ska utvecklas. Anders Ygeman har lovat halverade ledtider för nya elledningar och vi hoppas att det blir verklighet så att både Skellefteå och Sverige kan bli en riktig hotspot för gröna industrier, säger Clas Berglund.

Megasatsningar i farozonen

Svenska Kraftnät har fått in ansökningar för de norrländska fabrikerna i den gröna omställningen som sammanlagt motsvarar den elförbrukning städer som Västerås och Uppsala gör av med – gånger tio.

– Det är jättestora ansökningar på totalt flera tusen megawatt det handlar om. Vi har tidigare haft större ansökningar för datorhallar men så här omfattande ansökningar har vi aldrig sett. För att kunna hantera all denna effekt krävs förstärkningar av stamnätet. Vi måste helt enkelt bygga nya ledningar, säger Tobias Edfast.

Det finns idag en 400-kilovoltsledning planerad men med den stora efterfrågan i området räcker troligtvis inte detta. Det är H2 Green Steel som bokat upp den största delen av ledningens effekt. Nu genomför Svenska Kraftnät tillsammans med regionnätsbolagen en utredning för att klarlägga hur många ytterligare ledningar som behövs för att klara den norrländska industriexplosionen.

Den svenska elkrisen har hittills handlat om att de södra delarna av landet har haft svårt att få tillräckligt med el på grund av flaskhalsar i transportkedjan. Nu står alltså även de norra delarna inför ett liknande problem.

– Vi har fortfarande ett energiöverskott i norr men vissa anslutningspunkter har kapacitetsbrist. Norrlandskusten är ett sådant exempel. Vi måste kunna leverera elen till rätt ställe där brukarna vill etablera sig, säger Tobias Edfast.

Tobias Edfast, nätutvecklingschef vid Svensk Kraftnät. Bild: Johan Alp

Den statliga gruvjätten LKAB är en av de aktörer som oroar sig över elbristen. Bolaget jobbar med flera större projekt kopplade till sin gröna omställning som beräknas ta 15–20 år, kosta 10–20 miljarder kronor om året med en uppskattad slutnota på 400 miljarder, och kräva 3 000 medarbetare per år bara för att bygga anläggningarna. Ambitionen är att stålindustrin världen över ska spara 35 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar två tredjedelar av Sveriges samlade koldioxidutsläpp.

”Det finns i och för sig ett överskott på el i Sverige idag men så kommer det inte att se ut framöver”

För att genomföra den gigantiska omställningen behöver LKAB 55 terawattimmar el per år. Som en jämförelse kan nämnas att 1 terawattimme räcker till 50 000 villor under ett år.

– 55 terawattimmar är en tredjedel av Sveriges årliga elproduktion. Alla förstår att vi inte kan få den elen idag. Det finns i och för sig ett överskott på el i Sverige idag men så kommer det inte att se ut framöver. På sikt behöver landet därför både mer el och elen måste finnas på rätt plats. För att klara detta måste ny elproduktion byggas upp, säger Niklas Johansson.

Storsatsningar blockeras

Peter Larsson, regeringens särskilda samordnare för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten, uppger för TN att elbristen är en tung fråga för omställningen.

– Elkraften är en tuff fråga att lösa men inte omöjlig. Det är viktigt att alla nu går från en sekventiell hantering till en strategi med parallell hantering, det vill säga att man gör upphandlingarna samtidigt som man ansöker om tillstånd. Det är också viktigt att man genomför samråd med berörda parter under tillståndsprocessen så tidigt som möjligt. Allt för att inte förlora tid, säger Peter Larsson.

Industrins gröna omställning är alltså på väg in i en rejäl uppförsbacke. H2 Green Steels och Northvolts fabriker blottar bristerna i det svenska elsystemet när andra investeringar blockeras. LKAB menar att det måste till en specialinsats i det här läget eftersom det krångliga svenska tillståndssystemet med långa handläggningstider blivit omodernt.

– Det behövs förändringar för nu krävs en utbyggnad av elnätet i en takt som vi tidigare inte sett. Här måste alla aktörer i Sverige som företag, myndigheter och domstolar arbeta ihop. Kan vi inte ställa om den tunga industrin kan Sverige heller inte nå klimatmålen, säger Niklas Johansson till TN.

Pressmeddelande: ABB, Uniper Sverige och Luleå hamn samarbetar i satsning på vätgas i norra Sverige

Pressmeddelande: LKAB vill bygga fossilfri industripark

LKAB: Hybrit för fossilfritt stål

SVT: Historisk satsning i norr

Svenskt Näringsliv: Kommunerna ger tummen ned för elförsörjningen