DEN AKUTA ELKRISEN

Experter: Ygemans nya felsatsning förvärrar krisen – elkunderna får betala

Trots akuta behov i elnäten och rusande elpriser går regeringen fram med en storsatsning som förvärrar situationen ytterligare, enligt tunga remissinstanser och expertmyndigheter. Och återigen är det kunderna som får stå för notan. ”Det här slår undan elmarknadens funktion”, säger experten Lina Håkansdotter.

Energiminister Anders Ygeman (S) bereder väg för en ny ellag som kraftigt kan höja företagens elpriser. Bild: Janerik Henriksson/TT

Energiminister Anders Ygeman (S) bereder väg för en ny ellag som kraftigt kan höja företagens elpriser. Nu har regeringen lagt fram ett nytt förslag som även det kommer höja elnotan i näringslivet. Det handlar om slopandet av anslutningsavgiften till stamnätet för havsbaserad vindkraft.

I korthet har regeringen dragit slutsatsen att en sådan åtgärd kommer att skala upp produktionen i havbaserad vindkraft och därmed förse Sverige, i synnerhet elkrisdrabbade Skåne, med stabil och hög effekt.

Expertmyndighet kritisk

Förslaget fick kritik redan 2018 då Energimyndigheten, på regeringens begäran, lämnade förslag på hur slopandet kunde utföras. I skrivelsen tog myndigheten tillfället i akt att varna för att ”ett särskilt stöd för havsbaserad vindkraft inte är samhällsekonomiskt lönsamt.”

”Ett sådant stöd kommer att innebära begränsad kontroll över kostnaderna för staten och vid en omfattande utbyggnad av havsbaserad vindkraft riskerar de totala kostnaderna att bli höga”, skriver Energimyndigheten vidare.

Att elkunderna får ta notan är regeringen väl medveten om. I sin konsekvensanalys skriver de att stödinsatsen kommer att bekostas av Svenska Kraftnät och slutligen finansieras av nätkundskollektivet. Det kommer i sin tur innebära betydande smällar för kunder i transmissionsnätet, med andra ord tunga elkonsumenter inom industrin.

”För kunder i transmissionsnätet skulle ökningen däremot vara kännbar, eftersom de skulle kunna få bära uppemot hälften av den totala kostnaden”, framgår det.

Elkunderna får ta smällen

Kritiken lät inte vänta på sig i den efterföljande remissrundan av Energimyndighetens tidigare förslag. Bortsett från de instanser som är verksamma i eller på något sätt stödjer havsbaserad vindkraft har samtliga instanser dömt ut förslaget som onödigt kostsamt, både för elkonsumenten och samhället.

En av dem är Svenskt Näringsliv, representerat av Lina Håkansdotter, avdelningschef för hållbarhet och infrastruktur.

– Det här är en subvention som slår undan elmarknadens funktion och ger Svenska Kraftnät ännu svårare att hinna med sitt uppdrag och dessutom läggs kostnaden på elkonsumenten, säger hon.

Hon tycker att det är märkligt att regeringen lägger fram ett förslag med fokus på elproduktion i havet när det är uppenbart att vi nu måste fokusera på att bygga ut det befintliga elnätet på land för att lösa flaskhalsar från norr till syd.

– Det har varit stor samstämmighet om att Svenska Kraftnät måste bygga ut stamnätet. Vi har stor elproduktion i norr som inte kommer ner till söder och det skapar stora prisskillnader, säger Lina Håkansdotter.

Rejäl felprioritering

I måndags (1 februari 2021) gick Svenska Kraftnät själva ut och varnade för att påfallande påfrestningar i elsystemet är att vänta. Under de senaste åren har myndighetens kostnader för att köpa stödtjänster som ska stabilisera kraftsystemet ökat från 500 miljoner kronor till cirka två miljarder i år. Och prognoserna visar på en fortsatt ökning de kommande två åren, till cirka 3 miljarder år 2023.

– I ett läge när Svenska Kraftnät säger att det är den ökade mängden vindkraft som gör att kostnaderna skenar säger nu regeringen att Svenska Kraftnät också ska lägga pengar på att bygga elnätet ut i havet. Svenska Kraftnät jobbar redan med att få plats med enorma investeringsplaner och nu ska de få ännu mer att göra. Samtidigt har Energimyndigheten kommit fram till att det inte är kostnadseffektivt, säger Lina Håkansdotter.

Ytterligare motargument från Svenskt Näringsliv är att elproduktionen från havsbaserad vindkraft i framtiden kan stå på egna ben utan stöd från staten. Det är således inte här man behöver lägga sin fokus.

– Svensk Vindenergi säger själva att framåt 2040 kommer havsbaserad vindenergi inte att behöva den här typen av subvention för att vara lönsam. Man vill alltså i förtid driva in produktion som på sikt klarar sig själv och som redan är en etablerad teknik, säger Lina Håkansdotter.

”Man har fattat det här beslutet i energiöverenskommelsen och därför ser man sig tvungen att gå fram med det här förslaget”

Varför regeringen resolut går vidare med förslaget trots Energimyndighetens rekommendationer och höga kostnader för elkunderna, kan enligt Lina Håkansdotter bero på att det är en rent politisk fråga.

– Man har fattat det här beslutet i energiöverenskommelsen och därför ser man sig tvungen att gå fram med det här förslaget. Det är också ett effektivt sätt att minska lönsamheten i befintlig planerbar elproduktion som kärnkraften vilken man gärna vill fasa ut, säger hon.

Kostsamt för samhället

Johan Svenningsson, vd för Kraftbolaget Uniper Sverige, stämmer in i kritiken.

– I ett läge när vi måste fokusera på nätutbyggnad och systemstabilitet är subventioner i förnybar kraft inget som elsystemet behöver. Det kommer att leda till stora kostnader för elkunderna när vi behöver öka tillväxten och skapa ett starkare samhälle efter pandemin, säger Johan Svenningson och fortsätter:

– Vi har inget emot att havsbaserad vindkraft växer som en del av den fossilfria energin. Men vi måste titta på det utifrån olika tidsperspektiv. På kort sikt behöver vi bygga ett balanserat elsystem som består av en mix av energislag som kärnkraft, vattenkraft och förnybar kraft, säger han.

”Det minskar lönsamheten för alla energislag, och ökar risken för att ytterligare planerbar elproduktion inom värme- och kärnkraft måste stänga ner.”

Sveningsson efterfrågar ett stopp på alla subventioner eftersom de av allt att döma tränger ut andra viktiga energislag som är väsentliga för att stabilisera det svenska elsystemet. Det är kostsamt för samhället både nu och i framtiden.

– Om man subventionerar en ökad andel väderberoende energislag kommer det att rubba balansen i elsystemet. Det innebär att när det blåser kommer vi att gå in i en period med väldigt låga elpriser. Det minskar lönsamheten för alla energislag, och ökar risken för att ytterligare planerbar elproduktion inom värme- och kärnkraft måste stänga ner. Det leder i sin tur till att det blir svårare att balansera elsystemet och då ökar de totala kostnaderna, säger Johan Svenningson.

Subvention som inte behövs

Bättre vore det att låta alla energislag kunna producera el efter lika villkor och i stället fokusera på att skapa ett stabilare elsystem, menar han. När det är löst tror han att havsbaserad vindkraft kan spela en viktig roll för den framtida elproduktionen.

– På medel- och lång sikt kommer vi att behöva öka elproduktionen med 100 terawattimmar, från dagens 150 till 250. Men då måste det finnas en marknad som kan göra det lönsamt att investera i elproduktionen. Risken med att subventionera vindkraft som inte behövs är att kostnaderna kommer att öka med tiden. Då bygger vi upp ett system som i Tyskland där man bygger en mängd subventioner på varandra som ger väldigt ökade kostnader för industrin och samhället.

Ser inte samma risk

Daniel Gustafsson, chef för Svenska Kraftnäts avdelning för kraftsystem, delar inte den oro som uttrycks i många remissinstanser. Han tror heller inte att utbygganden riskerar att bli kostnadsineffektiv, som Energimyndigheten varnar för.

– Som förslaget ser ut nu ser jag att vi har ganska många möjligheter. Vi kommer att välja att bygga ut transmissionsnätet på de platser där det behövs mest i elsystemet och där samhällsekonomin går ihop på ett bra sätt, säger han.

Daniel Gustafsson ser inte heller några risker med att detta nya uppdrag riskerar att bromsa myndighetens arbete att bygga bort flaskhalsar i elnätsystemet mellan norra och södra Sverige.

– Det kommer inte bromsas. Det kommer fortsätta i full kraft och det här kommer vara ett komplement för att hantera de stora behov vi har i framtiden, säger han.

Därmed inte sagt att det kommer att innebära praktiska utmaningar. Den stora utmaningen är myndigheten måste ta in kompetens för att leda och utföra projekt på havet så kallade offshore-projekt.

– Det finns skillnader i förutsättningarna mellan lands- och havsbaserad utbyggnad och det kommer förmodligen innebära några fler projekt. Vi kommer troligen också behöva ta in mer kompetens längre fram.

”Orimlig prioriteringsordning”

Lina Håkansdotter på Svenskt Näringsliv delar dock inte Daniel Gustafssons optimism.

– Svenska Kraftnät har en projektkatalog och rimligen kommer satsningar på havsbaserad vind hamna sist i kön. Innan man är framme vid dessa projekt så bedömer branschen själv att subventionerna inte behövs.

– Alternativet är att man tränger in vindkraftssatsningarna före andra projekt som behövs för att öka systemstabiliteten. I så fall läggs fokus på att bygga ut produktion som inte behövs ännu istället för att satsa på att säkra överföringskapaciteten som är ett akut problem. Det vore en orimlig prioriteringsordning.

Vi har har sökt regeringen och Anders Ygeman för en kommentar.