FÖRETAGANDE I PRAKTIKEN

Prisad företagare varnar för livsmedelsbrist

Märta Jansdotter Aguirre, vd på Gröna Gårdar. Bild: EY

Nyligen prisades Märta Jansdotter Aguirre, vd på Gröna gårdar, som årets kvinnliga stjärnskott. Men hon tänker mest på krigets följder. ”Det är många lantbrukare som pratat om att inte så i år, att de måste slakta djuren och lägga ned produktionen”, säger hon.

Nyligen mottog Märta Jansdotter Aguirre, vd på Gröna Gårdar, utmärkelsen Årets kvinnliga stjärnskott som delas ut av revisionsbyrån EY.

Gröna Gårdar säljer ekologiskt och gräsuppfött kött från producenter runt om i Sverige till butiker, privatpersoner och restauranger. Gröna Gårdar är ett familjeföretag som grundades redan 2001, berättar Märta Jansdotter Aguirre för TN.

– Det var min pappa som tillsammans med två andra bönder jobbade ekologiskt på 90-talet. Då fanns det inget intresse för det på marknaden riktigt, så de valde att starta sin egen marknad.

Märta Jansdotter Aguirre kom in i bolaget 2010.

– När jag kom in var Gröna Gårdar fortfarande väldigt litet. Då lanserade vi e-handeln och startade resan med att gå från att vara ett fåmansföretag till ett litet företag. Idag har vi 15 anställda. Vi jobbar med ett fyrtiotal gårdar som levererar ekologiskt kött och 60 procent av försäljningen sker via vår e-handel.

E-handeln har satt fart

Resterande 40 procent säljs till butiker, storkök och restauranger. Produkterna finns att köpa i hela södra Sverige där Stockholm är den största marknaden.

– Vår nisch är att ha ett helhetstänk när det kommer till kött och livsmedel. Att ta till vara på hela djuret. Förutom det köttet man är van vid är det organ, ben och fett. Vi försöker lära kunderna att man kan äta hela djuret. Vi har jobbat med köttkvalitet i över 20 år. Det handlar inte bara om miljö och biologisk mångfald, det ska smaka gott också.

Att starta e-handeln har inte bara öppnat dörren för nya kunder.

– Innan e-handeln hade vi ingen kommunikation med kunderna. Nu kan vi få in respons om förbättring. Att äga kundrelationen har varit viktigt för oss för att kunna förbättras.

Svår bransch

Märta Jansdotter Aguirre beskriver den svenska livsmedelsbranschen som svår.

– Att jobba med färskvaror är en jätteutmaning. Det är korta ledtider och alltid bråttom att få ut grejerna ur lager så att de inte blir dåliga. Man får ständigt tacka nej till kunder eftersom vi inte har möjlighet att öka produktionen från en vecka till en annan.

Branschen präglas av låga marginaler.

– Marginalerna är små samtidigt som kostnaderna är väldigt höga. Inte bara råvarorna är dyra, hela processen är väldigt kostnadsdrivande vilket kräver stora volymer, men då tappar man relationen till kunden och den småskaliga handpåläggningen som skapar mervärde. Vi har valt att ha lägre volym för att ha koll på ursprung och kvalitet. Det är en utmaning.

Men betalningsviljan för bra livsmedelsprodukter växer i takt med större medvetenhet kring hälsa och klimat.

– Det är många fler nu jämfört med för 20 år sedan som förstår värdet av bra mat. Det handlar inte bara om hur det smakar, många värderar även andra värden med ekologiskt uppfödda djur.

2022 väntas blir ett tufft år för Sveriges livsmedelsproducenter när priserna på insatsvaror rusar och osäkerheten i leverantörsleden växer.

– Den stora utmaningen nu är att hänga med i prissättningen och få våra kunder att förstå att priserna måste höjas. Vi köper in och säljer saker och måste se till att våra marginaler går ihop.

Kriget påverkar

Många primärproducenter är nu osäkra på hur verksamheten ska gå ihop.

– Jag är jätteorolig nu, det är många lantbrukare som pratat om att inte så i år, att de måste slakta djuren och lägga ned produktionen. Vi i Sverige borde vara lika oroade över det som över bomberna i Ukraina. Vi kan inte leva utan mat.

Läget kan bli allvarligt väldigt fort, varnar Märta Jansdotter Aguirre.

– Politiker har inte förstått. Om vi inte odlar så mycket vi bara kan nu är det är inte säkert att vi klarar oss i höst i det här osäkra läget.

Flera varor som behövs i lantbruket kommer från Ryssland. Nu gäller det att hitta andra vägar och leverantörer.

– Ryssland står till exempel för 40 procent av det ammoniumnitrat som används globalt som gödselmedel. Olja och gas är undantaget swiftsanktionerna, men inte de varor som idag krävs för att vi ska kunna producera livsmedel i Sverige. Samtidigt har vi ett klimatläge som inte går att lita på, vi kan få en torr sommar. Det är inte mycket som ska till för att vi ska ha livsmedelsbrist, jag är väldigt oroad.