USA:S EKONOMI

USA:s inflationsmonster sprider sig

Ekonomi (TT)

Inflationstrycket fortsätter att tynga den amerikanska ekonomin. Junisiffran – 9,1 procents ökning i årstakt – var den högsta sedan december 1981.

– Inflationen har ett hårdare grepp om ekonomin, säger SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.

Ökningen var betydligt större än de 8,8 procent som analytikerna väntat sig. Den så kallade kärninflationen, rensad för mat och energi, landade på 5,9 procent – också det en större ökning än väntat.

– Det fanns förhoppningar om att vi ska få någon typ av toppkänning nu, det får vi inte, säger Robert Bergqvist.

Onsdagens besked tyder på att inflationen har börjat smitta av sig, säger Bergqvist. Det är inte bara energipriset som sticker i väg, flera varugrupper stiger i pris.

– Det är allvarliga tecken på att vi inte har inflationen under kontroll i USA. Det finns risk för att inflationen går in i en självförstärkande period, säger han.

Allt avgörs av var inflationsförväntningarna nu är på väg, säger Bergqvist. Det blir centralbankernas fortsatta stora uppgift att snabbt tygla dem.

– Det går att bemästra, men vi vet inte om vi kommer att lyckas än.

Den amerikanska inflationen är delvis driven av tjänsteinflation och löner, och i Europa är det mestadels energipriserna som pressar inflationen uppåt. Men problemet är globalt, säger Bergqvist.

Påverkan på Sverige

Om tillväxten i en så stor ekonomi som USA skadas påverkas också Sverige, på flera sätt. Exportbolagen kan drabbas och i förlängningen svenska jobb.

En annan påverkan sker via börsen, som efter inflationsbeskedet föll då marknaden förbereder sig på ytterligare räntehöjningar.

– Vi har ju våra pensionspengar som ligger sparade i både svenska och amerikanska aktier, men också annat privat sparande.

Det finns också ett flockbeteende bland världens centralbanker vad gäller räntehöjningarna i dag, säger Bergqvist. Nu måste amerikanska Fed med "kassaskåpssäker precision" höja styrräntan med 75 punkter vid nästa möte, säger han.

– Vi ser att de flesta centralbanker måste påskynda sina räntehöjningar för att stoppa inflationsmonstret.

Finns ljusglimtar

Även om siffrorna från USA är en besvikelse för både marknaden och centralbankerna ska man inte kasta in handduken, säger Bergqvist. Det finns vissa ljusglimtar.

Att råvarupriserna börjar lätta något är ett exempel.

– Det speglar att vi har en ökad produktion på vissa varor men också att vi har mindre flaskhalsar i systemet.

Det kan också ge ett visst hopp att centralbankernas så kallade "exitstrategi", med snabba och kraftfulla räntehöjningar, gör att hushåll och företag nu verkar ta inflationsproblemet på allvar.

– Vi ser faktiskt att inflationsförväntningarna i USA har börjat gå ner något. Det visar på att företag och hushåll bedömer att centralbankerna tar inflationsproblemet på allvar.

"Måste gå fort"

Inflationsbilden vi ser nu stödjer att styrräntan så fort som möjligt måste upp till en så kallad neutral nivå, mittemellan gas- och bromspedalen, säger Robert Bergqvist.

– Då ligger styrräntan på runt 2, 2,5 procent. För de flesta centralbanker är det uppenbart att dit ska du fort som attan.

Men det är möjligt att vi måste gå längre och börja bromsa, fortsätter han. Allt hänger på om man lyckas undvika kompensationstänkandet bland företag och hushåll.

– Om vi ser det, då går vi in i ett helt nytt inflationslandskap där mycket mer kommer att krävas.