USA:S EKONOMI

USA:s inflation kan få ny injektion

Ekonomi (TT)

Infrastruktursatsningar för tusen miljarder dollar. Om förslaget går igenom kan det trycka upp den redan höga inflationen i västvärldens ekonomiska motor.

De kraftigaste penningpolitiska stimulanserna sedan 1930-talet och tre gigantiska finanspolitiska stödpaket i pandemin – bland annat med checkar direkt i brevlådan till amerikanska hushåll – pekas ut som pådrivande faktorer bakom inflationslyftet i USA.

I paketen ingår extra stöd till arbetslösa, som löper ut i september. Detta stöd har enligt kritiker gjort ersättningarna så höga att de trycker upp lönekraven när företag vill rekrytera ny personal efter nedstängningarna, samtidigt som det blivit mindre attraktivt för vissa arbetslösa att söka jobb.

Stora utdragna projekt

Men det kan bli mer – om demokrater och republikaner kan enas. En omdebatterad gigantisk infrastruktursatsning på tusen miljarder dollar (motsvarande 8 700 miljarder kronor) ligger i kongressen. Det handlar om stora och utdragna anläggningsprojekt, som ekonomer på kort sikt tror kan trycka upp transportkostnaderna i USA ännu mer.

Men ser man på traditionella riktmärken verkar det dock inte vara någon ko på isen på räntemarknaden. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation har fallit från nivåer över 1,7 procent i slutet av mars till under 1,2 procent i början av augusti. Och Fed-chefen Jerome Powell håller fast vid att det rör sig om en övergångsfas med förhöjd inflation, som kommer att självdö.

– Men tioårsräntan har varit märkligt låg under sommaren och jag tror att man ska vara försiktig när man tolkar den, varnar Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea.

Han räknar med att onsdagens statistik kan visa att inflationen fortsatte uppåt i juli och pekar ut förra veckans starka arbetsmarknadsrapport från USA som en potentiell vändpunkt uppåt för marknadsräntorna.

Orostecken

Samtidigt rapporterar tidningen The Wall Street Journal om andra orostecken. Banker och marknadsaktörer gör just nu rekordstora korta insättningar på Fed-konton, där de får en ränta på 0,05 procent – transaktioner som görs i stället för att köpa statsskuldväxlar eller företagscertifikat. Detta ses av många ekonomer som ett tecken på nervositet på marknaden.

Olle Holmgren, ekonom på SEB, gör i grunden samma bedömning som Fed. Han tror att inflationen kommer falla tillbaka ned mot inflationsmålet på egen hand – utan drastiska åtgärder.

Han pekar bland annat på hur pandemirelaterade prislyft på begagnade bilar är en faktor som kommer att ebba ut.

Prisökningarna har tagit fart rejält sedan biluthyrningsfirmor efter att ha sålt ovanligt mycket bilar tidigare i pandemin nu fått brist på bilar när efterfrågan lyfter i takt med att restriktioner hävs.

– Priserna på nya bilar har stigit med 6–7 procent. Det är ganska mycket på ett år. Men begagnade bilar är upp med nästan 50 procent (i USA), säger han.

Dra ned på stödköp

Scenariot är att denna trend nu viker samtidigt som prisuppgångarna för hotell och transporttjänster – upp från nedstängningsnivåerna – avtar.

– Man har redan återtagit de viktiga delarna av de prisfall som var våren 2020, säger Holmgren.

Produktionsproblem, komponentbrist och höga transportkostnader finns dock kvar som en underliggande blåslampa på priserna, vilket gör att det snart kan vara dags för Fed att dra ned på sina stödköp och försiktigt börja flagga för en tidigarelagd första räntehöjning efter krisen.

– Det är troligt att det blir ganska höga inflationssiffror för juli också, säger Holmgren.

Joakim Goksör/TT