DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Trotsar kritiken – klubbar bankskatten

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) försvarar motivet för bankskatten. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

Ekonomi (TT)

Trots kritiken kan storbankerna nästa år komma att behöva pytsa in runt fem miljarder kronor i så kallad riskskatt.

Regeringen har nu klubbat beslutet till proposition.

Beslutet har föregåtts av mycket kritik. Bankföreningen har anmält förslaget till EU-kommissionen eftersom bankerna anser att det snedvrider konkurrensen.

Förslagets motivering har också ifrågasatts kraftigt – att statens skatteintäkter på fem miljarder inte fonderas för en bankkris, utan snarare har motiverats från regeringshåll att pengarna ska finansiera ökade satsningar på försvaret.

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) pekar på att allmänt förbättrade statsfinanser med mer skatteintäkter är bra för att möta en eventuell kris, det har effekterna av pandemin visat.

– Om statsfinanserna stärks kan det dämpa skadeverkningarna i ekonomin, säger hon.

Och att de fyra storbankerna har delat ut över 200 miljarder kronor av sina vinster till aktieägarna de senaste 4-5 åren spelar också in, enligt Åsa Lindhagen.

– Det finns därmed goda möjligheter för bankerna att vara med och bidra, säger hon.

Olle Lindström/TT

Fakta

Skatt ska tas ut på kreditinstitut med sammanlagda skulder som överskrider 150 miljarder kronor, i praktiken bara de större bankerna.

Skattesatsen blir 0,05 procent på skatteunderlaget (skulderna) första året, 2022, och med 0,06 procent därefter.

Skatten bedöms netto dra in cirka fem miljarder kronor till statskassan.

Källa: Regeringen