RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Svenska matpriser stiger mer än grannländernas

Än har inte sjunkande vete- och energipriser slagit igenom på butikshyllorna i Sverige. Arkivbild. Bild: Chris Anderson/TT

Ekonomi (TT)

Lägre globala priser på vete och energi har ännu inte bitit på svenska matpriser.

De skenar dessutom mer än grannländernas de senaste månaderna.

– Finns det få aktörer finns det alltid en risk att konkurrensen fungerar sämre, säger Martin Bäckström på Konkurrensverket.

Matpriserna steg med över 17 procent jämfört med oktober förra året. Det överraskade Konjunkturinstitutet på uppsidan. Myndigheten hade räknat med 13,5 procent.

– Vi har trott att priserna skulle stabilisera sig eftersom världsmarknadspriserna på exempelvis vete och raps har sjunkit. Exporten från Ukraina har också kommit igång igen, säger Erik Glans, ekonom på Konjunkturinstitutet.

Det har fortfarande inte gett något genomslag i svenska butiker, konstaterar han.

Att matpriserna, och särskilt priset på frukt och grönt, ökar så pass mycket kan till viss del hänga ihop med växelkursen och den svaga kronan.

Få aktörer på marknaden

Det har debatterats om företag generellt passar på att höja priserna mer än nödvändigt. Något som bland annat Riksbanken har flaggat för och som Konjunkturinstitutet är i färd med att utreda.

Klart är att den svenska dagligvaruhandeln är koncentrerad till ett fåtal aktörer och att det i sin tur ökar risken för sämre konkurrens. Det säger Martin Bäckström, chef för Konkurrensverkets enhet för otillbörliga handelsmetoder.

– Finns det få aktörer finns det alltid en risk att konkurrensen fungerar sämre, vi vill se många aktörer som konkurrerar med varandra, säger han.

Sämre konkurrens betyder i sin tur risk för högre priser.

En jämförelse som Konkurrensverket gjorde 2018 visade att matpriserna i Sverige låg högt jämfört med övriga Europa. Bara Norge låg högre.

Men i både Norge, Danmark och Finland var matprisinflationen i både september och oktober lägre än i Sverige.

En rad olika saker kan påverka skillnaderna. Som när i tiden matprisinflationen tog fart och hur prisförhandlingsmönstren ser ut.

Enligt Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, finns det en eftersläpning i matprisinflationen. Att till exempel energipriser och vetepriser är lägre syns därför inte på mathyllorna förrän längre fram.

– Framför allt för förädlade livsmedel tar det längre tid innan lägre råvarupriser slår igenom, säger hon.

TT: Kan det vara ett tecken på dålig konkurrens att matpriserna stiger så mycket?

– Om vi tittar på vårt dagligvaruindex från maj till oktober så har den inflationsrensade omsättningen gått ner i dagligvaruhandeln. Man ser extremt tydligt hur folk går mot billigare eller färre köp. I ett sådant läge finns det inte utrymme att höja mer än nödvändigt, snarare tvärtom, säger hon och fortsätter:

– Dagligvaruhandeln är en lågmarginalbransch som bygger på att du säljer stora volymer, när man nu tappar i volym kommer det att märkas i handelns marginaler också.

När det kommer till den norska och danska inflationen kan Karin Brynell inte svara på varför det ser ut så eftersom hon inte är insatt i de marknaderna, men hon tror att valuteffekten kan spela in.

"Inte dra stora slutsatser"

Men den svenska kronans dåliga utveckling förklarar inte allt. Även för ett år sedan utvecklades kronan svagt. Livsmedelsaktörer förhandlar också ofta bort valutaeffekter i längre kontrakt.

Även norska kronan har haft det stökigt den senaste tiden. Och även Norge har få aktörer i sin dagligvarubransch, medan Danmark har några fler, enligt Konkurrensverket.

Enligt Marcus Widén, ekonom på SEB med inflationen som specialintresse, går det trots det inte "att dra för stora slutsatser" av skillnaderna mellan länderna.

När han jämför matprisinflationen i en rad länder sedan juli förra sommaren jämnar det delvis ut sig (även om Sverige och Finland fortfarande ligger högre än Norge och Danmark, men lägre än till exempel Tyskland).

– I sammanhanget tycker jag att det är felräkningspengar. I ett europeiskt perspektiv ligger vi ungefär i mitten, varken extremt högt eller extremt lågt, säger han.

Om man jämför hela 2000-talet så har svenska matpriser stigit med 2,2 procent per år, danska och tyska med 2,1 procent, norska med 1,7 procent och finska med 1,6 procent.

Johanna Ekström/TT

Prisutveckling för några matvaror den senaste månaden, procent. Bild: Anders Humlebo