DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Regeringen sänker tillväxtprognosen

Ekonomi (TT)

Regeringen sänker BNP-prognosen och höjer inflationsprognosen.

När det gäller Riksbanken räknar man med att det kommer räntehöjningar redan 2023 – mot att tidigare ha räknat med nollränta ända till 2025.

Finansdepartementet justerar ned sin prognos för svensk BNP-tillväxt. Den väntas i år stanna på 3,1 procent, från tidigare beräkning på 3,4 procent.

Nästa år räknar man dock med en något högre BNP-tillväxt än väntat på 1,6 procent, mot tidigare 1,4 procent.

– Det beror framför allt på Rysslands invasion av Ukraina och dess följdeffekter, säger finansminister Mikael Damberg (S).

Inflationsprognosen höjs samtidigt kraftigt till 4,6 procent i år, mot tidigare 2,1 procent. För 2023 räknar regeringen med att inflationen faller tillbaka till 1,8 procent.

– Prisuppgångarna drabbar hushåll med låga inkomster hårdast, säger Damberg.

– I nuläget är den absolut största osäkerheten hur kriget i Ukraina kommer utveckla sig och vad de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli, tillägger han.

Krig trycker upp inflationen

Ukrainakriget och sanktioner har med bland annat högre råvarupriser bidragit tydligt till att driva upp inflationstrycket, enligt Damberg.

Rysslands invasion har dragit upp energipriserna ytterligare. Även priset på vete och majs har pressats uppåt, enligt Damberg.

Regeringen räknar med att Riksbanken till följd av det snabbt stigande inflationstrycket behöver strama åt mer än man tidigare räknat med. Styrräntan väntas höjas 2023, till i snitt 0,60 procent och fortsätta upp till i snitt 0,80 procent 2024.

Tidigare låg prognosen på nollränta under hela prognosperioden.

Han pekar samtidigt på att hushållen ser ut att redan förbereda sig på sämre tider, vilket framgår av färska indikatorer från mars.

Budgetunderskottet beräknas öka i år, till följd av ökade kostnader i skuggan av Ukrainakriget – som ökat flyktingmottagande.

– Det strukturella sparandet försämras, säger Damberg.

Det strukturella finansiella sparandet beräknas i år till minus 0,4 procent, mot tidigare beräkning på minus 0,2 procent. Nästa år väntas underskottet dock vändas till ett överskott på 0,5 procent.

Slår mot global tillväxt

Den offentliga sektorns skuld beräknas i år till 33,5 procent av BNP, vilket är en något högre nivå än i decemberprognosen, då den beräknades till 32,9 procent. För 2023 höjs skuldprognosen till 30,7 procent mot tidigare 30 procent.

Damberg pekar på hur Ukrainakriget även slår mot global BNP-tillväxt, vilket drabbar exportberoende ekonomier som den svenska. Men han tillägger att det råder stor osäkerhet när det gäller prognoserna som nu görs om med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

– Därför är det en styrka att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras tydligt under inledning av året och väntas fortsätta förbättras framöver, säger han.

De redan höga gaspriserna steg till nya nivåer i samband med invasionen.

– Än så länge har gasflödet inte påverkats av kriget, men risken för störningar kvarstår, säger Damberg.

Arbetslösheten sjunker

Även oljepriserna har fallit tillbaka de senaste veckorna, men ligger kvar på en hög nivå.

När det gäller arbetsmarknaden i Sverige ser regeringen en fortsatt positiv utveckling framöver. Arbetslösheten beräknas i år i snitt landa på 7,6 procent, vilket kan jämföras med decemberprognosen på 7,7 procent. För 2023 ligger prognosen när det gäller arbetslösheten kvar på 7,0 procent.

Tobias Österberg/TT