DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Regeringen sänker BNP-prognosen
Ekonomi (TT)
Även Finansdepartementet sänker sin prognos för den svenska makroekonomiska utvecklingen, uppger finansminister Mikael Damberg (S) på en pressträff i dag.
– Utsikterna framåt ser inte ljusa ut, säger han för att sammanfatta det ekonomiska läget.
Tuffare tider kan väntas framöver, säger Damberg och hänvisar till inflationen som lyft oväntat mycket – mer än vad såväl regeringen som Riksbanken räknat med.
I går meddelade också Konjunkturinstitutet (KI) att man sänker prognosen för svensk BNP-tillväxt och varnade för att den skyhöga inflationen för Sverige in i en lågkonjunktur. KI uppgav då att BNP-tillväxten väntas uppgå till 1,9 i år respektive 1,2 procent nästa år.
I senast föregående prognos från i mars räknade KI med en tillväxt på 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023.
Nu sänker regeringen sin BNP-prognos för 2022 till 1,9 procent. I senast föregående prognos från i april låg den på 3,1 procent.
Finansdepartementet bedömer att BNP-tillväxten kommer att mattas av från och med andra kvartalet i år.
Tillväxten är därmed nedreviderad i år från 3,1 procent till 1,9 procent. Det här beror delvis på det svaga utfallet under första kvartalet men det beror också på att vi prognostiserar en svagare utveckling framöver, säger Mikael Damberg.
Styrränteprognos höjs
Framåt räknar regeringen med en BNP-tllväxt på 1,1 respektive 2,1 procent för 2023 och 2024. I aprilprognosen var prognosen för de åren 1,6 procent per år i tillväxt. För 2025 ligger prognosen på 2,0 procent, mot tidigare 1,7 procent.
Prognosen för KPIF-inflation – det vill säga inflationen med fast ränta – höjs samtidigt till 6,1 procent för 2022, från tidigare 4,6 procent.
Regeringens prognos för styrräntan höjs till 0,40 procent från tidigare noll i år.
Enligt prognosen räknar regeringen med att den offentliga sektorns sparande slutar med ett underskott på 0,2 procent i år. I april räknade regeringen med ett underskott på 0,5 procent.
"Ser inte ljust ut"
KPIF-inflationen 2023 och 2024 beräknas i den nya prognosen sjunka till 2,9 procent respektive 2,0, mot 1,8 respektive 2,0 procent i aprilprognosen.
Utsikterna framåt ser inte ljusa ut, säger Damberg för att sammanfatta det ekonomiska läget.
Nästa år väntas däremot inflationen bli lägre. Det beror på flera faktorer, enligt finansministern.
Han räknar med att leveransproblemen globalt avtar, energipriserna sjunker samt att en minskad efterfrågan bidrar till att dämpa trycket uppåt på priserna.
Det är dock fortsatt stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen framöver, uppger Mikael Damberg.
"Rikta åtgärder"
Det är viktigt att politiken håller i tyglarna nu och inte lovar för mycket till alla, något som i stället kan driva på inflationen, utan riktar tillfälliga och träffsäkra åtgärder mot ekonomiskt svaga grupper för att mildra effekterna av prishöjningar, enligt Damberg.
De fattigaste barnfamiljerna har haft en väldigt låg ekonomisk standard. Nu med de högre priserna har de det väldigt tufft, säger Damberg.
Stöd riktas även till pensionärer och de som påverkas av höga drivmedelspriser, enligt Damberg:
Fördelningspolitiken har fått en liten renässans här.
