DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Prispress på grisbonden – "Knappt något plus"

Grisbönderna är de djurhållare som känner mest av kostnadsökningarna eftersom de ofta är storkonsumenter av det som rusat i höjden prismässigt: el, foder, gödsel och diesel. – Med 300 stycken 150 watts lampor går det åt en hel del el, konstaterar Cissi Klasson på Annelövsgrisen AB i Skåne. Bild: Johan Nilsson/TT

Ekonomi (TT)

Det senaste tiden har varit tuff för bönderna. Kostnaderna för el, diesel, foder och konstgödsel har skjutit i höjden.

– Ekonomin är mycket ansträngd nu, konstaterar grisbonden Cissi Klasson på Annelövsgrisen i Skåne.

Grisbönderna är de djurhållare som känner mest av jordbrukets kostnadsökningar den senaste tiden. Detta eftersom de ofta är storkonsumenter av det som rusat i höjden prismässigt: el, foder, gödsel och diesel.

Elen behövs till uppvärmning, djuren behöver fodret för att överleva och gödseln samt dieseln är nödvändiga förbrukningsvaror om man odlar fodret själv.

På Annelövsgrisen i Vallåkra utanför Helsingborg har man sedan tidigare valt att arrendera ut all sin mark och i stället köpa in fodret. Men prisökningarna har ändå varit kännbara i år.

– Vi hade bundet elpris men vi hade otur när avtalet löpte ut vid fel tillfälle för oss, så elnotan slutar nog på två miljoner i stället för en miljon. Och fodret som är vår största utgift har blivit 25 procent dyrare än året innan. Så ekonomin är mycket ansträngd nu, blir knappt något plus, konstaterar lantmästaren Cissi Klasson som sedan två och ett halvt år tillbaka äger Annelövsgrisen tillsammans med veterinären Simon Åkerblom.

Stora svängningar

Företaget startades 2002 och har i dagsläget 1 000 suggor som årligen föder 32 000 kultingar vilket utgör en procent av den svenska smågrisproduktionen.

När smågrisarna efter 10–12 veckor väger 28–30 kilo säljs de vidare till slaktsvinsuppfödare som föder upp dem till slakt.

Grisbranschen har upplevt stora svängningar de senaste åren.

– Den extrema torkan 2018 gjorde att många grisproducenter gick omkull men samtidigt ökade det viljan hos konsumenterna att köpa svenskt kött, vilket vi är tacksamma för. Under pandemin har det också tillagats mycket svenskt kött i de svenska köken, säger Cissi Klasson.

Det har varit några goda år alltså och Annelövsgrisen har kunnat "fylla på i ladorna". Men nu har lönsamheten fallit rejält. Och fler mörka moln tornar upp sig, inte enbart på grund av kostnadsökningarna. För priset på griskött faller kraftigt.

– Sedan Ryssland och Asien bestämt sig för att köpa mindre av europeiskt kött har den europeiska marknaden översvämmats av billigt, ja nästan gratis, fläskkött som producerats i Tyskland, Holland och Spanien under förhållanden som jag skulle bli åtalad för om jag hade haft samma för mina grisar, säger Cissi Klasson.

"Ät ännu mera svenskt"

Cissi Klasson har önskningar om flera förändringar i framtiden.

– Konsumenterna stödjer ju oss men får gärna äta ännu mera svenskt kött. De får också gärna sätt press på restaurangerna att köpa in mer svenskt kött genom att fråga varifrån köttet de får på tallriken kommer från. De som tillverkar halvfabrikat och chark måste börja använda mer svenskt kött och även de offentliga köken. Konkurrensen måste vara samma för alla länder.

Eftersom Annelövsgrisen inte har egen odling går det miste om allt statligt stöd.

– Som företagare måste man tänka långsiktigt och jag önskar också att politikerna kunde tänka likadant när det gäller att säkra vår matproduktion och tillgången samt skattetrycket på el och drivmedel. Visst är det bra med att det ges stöd men ibland känns det bara som att man "byter pengar".

Ett extra stöd till jordbruket lär dock komma. Det pågår diskussioner i riksdagen och regeringen kommer inom kort med ett förslag på krisstöd till bönderna. Målet är att pengarna ska kunna betalas ut till sommaren.

Trots alla svårigheter för grisbönderna gillar Cissi Klasson sitt bransch- och yrkesval.

– - Jag är en uppvuxen på en gård utanför Stockholm och efter gymnasiet visste jag inte vad jag skulle göra, bara att jag inte skulle jobba med lantbruk. Men efter att ha pluggat till lantmästare på Alnarp visste jag att det är inom den gröna näringen jag vill arbeta. Det är något speciellt att arbeta med grisproduktion. Vi jobbar med en spännande biologisk process där vår prestation mäts i hur bra djuren mår.

Jan Samuelsson/TT

– Ekonomin är mycket ansträngd nu, blir knappt något plus, säger lantmästaren Cissi Klasson, ägare till Annelövsgrisen, som ligger i Vallåkra utanför Helsingborg. Bild: Johan Nilsson/TT
De 32 000 kultingar som årligen föds upp på Annelövsgrisen i Vallåkra utanför Helsingborgvilket utgör en procent av den svenska smågrisproduktionen. Bild: Johan Nilsson/TT

Fakta

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) beräknar att lantbrukarnas kostnader ökat med 5,7 miljarder på årsbasis, vilket motsvarar en kostnadsökning för alla insatsvaror med ungefär 12 procent.

Sverige har enligt Jordbruksverkets siffror knappt 1 000 grisgårdar som står för cirka 1 procent (250 miljoner kilo griskött) av den totala produktionen inom EU.

Källa: LRF