DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Oklart reformutrymme i "kraftfull budget"

"Det kommer att vara en väldigt kraftfull budget", har finansminister Magdalena Andersson deklarerat. Arkivbild Bild: Christine Olsson/TT

Ekonomi/Politik (TT)

Självutnämnd till EU:s snålaste finansminister har Magdalena Andersson (S) utlovat en "väldigt kraftfull budget".

TT har frågat tre professorer vad de tror kommer i den sista höstbudgeten inför valåret 2022.

Hon har sedan helgen pekats ut som favorit till att ta över som ny S-ledare efter Stefan Löfven i höst, och därmed potentiellt Sveriges första kvinna på statsministerposten. Men just nu är Magdalena Anderssons uppdrag att hålla i trådarna när mandatperiodens sista höstbudget ska sys ihop.

Reformutrymme är beräknat till 40 miljarder av Konjunkturinstitutet. Och det mesta, cirka 30 miljarder, antas bli uppätet upp av normala standardhöjningar på offentliga tjänster och bibehållen personalstyrka.

De flesta ekonomer verkar dock räkna med att hon satsar betydligt mer än vad KI öppnat för. Hur mycket det blir väntas klarna när budgetramarna presenteras klockan 15 i dag.

Karolina Ekholm

”Jag räknar med att budgeten kommer att utformas utifrån den något hopplösa uppgiften att tillfredsställa C och V samtidigt. Det är alltid lättare att tillfredsställa motstridiga intressen om man spenderar mycket pengar, så det i sig talar emot en stram budget", skriver Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet i en kommentar till TT.

"Men eftersom ekonomin fortfarande är i en återhämtningsfas och arbetslösheten är relativt hög så behöver det inte vara fel ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv”, tillägger hon.

Ekholm – som tidigare varit vice riksbankschef och jobbade som statssekreterare i Magdalena Anderssons stab 2014-2019 – trycker samtidigt på att det är viktigt att i detta läge inte bromsa återhämtningen med för stram finanspolitik bara för att nå upp till överskottsmålet i budgetramverket.

Lars Calmfors

Professor Lars Calmfors har inte heller problem med en fortsatt expansiv finanspolitik. Fast bara om det samtidigt blir rejäla penningpolitiska åtstramningar från Riksbanken.

"Jag kan mycket väl tänka mig ett fortsatt – mindre – underskott 2022 i utbyte mot en stramare penningpolitik. Men det kräver i så fall att regeringen och Riksbanken på ett eller annat sätt lyckas samordna sig trots att penningpolitiken ska bedrivas självständigt av Riksbanken", skriver han i ett mejl till TT.

"Det får förstås inte betyda att alla spärrar släpper. Så vi talar högst om 10-20 miljarder kronor mer än de 40 som Konjunkturinstitutet räknat med", tillägger han.

Han beskriver problemen för utrikes födda, lågutbildade och ungdomar på den svenska arbetsmarknaden som de viktigaste frågorna att ta tag i.

"Det är viktigt med åtgärder för att öka sysselsättningen för de grupper som hotas av långtidsarbetslöshet", skriver han.

Han tror inte att valet av ny S-ledare påverkar budgetens utformning.

"Osäkerheten om V och C båda ska stödja budgeten var lika stor redan före Löfvens avgångsbesked", skriver han.

John Hassler

Kollegan John Hassler är inte lika öppen för en stor budget som Ekholm och Calmfors.

"När coronakrisen börjar klinga av ökar efterfrågan och utbudet parallellt och det finns inget som talar för att det behövs några stimulanser för att 'kickstarta' ekonomin", skriver han i en kommentar till TT.

Förutom åtgärder mot utanförskap och arbetslöshet vill han se insatser för att hjälpa elever och studenter vars utbildning drabbats av restriktioner i pandemin.

"Vi vet inte hur stort detta problem är", skriver han.

Han tror inte heller att partiledarbytet i S förvärrar den redan osäkra parlamentariska situationen.

"Det ryktas att de olika partiledarkandidaterna är olika skickliga som förhandlare. Om detta stämmer kan förstås valet av partiledare påverka hur det går med budgeten".

TT: Räknar du med valfläsk i 2022 års budget eller kommer det snarare i vårpropositionen?

"Det är svårt att veta hur partistrategerna tänker. Kanske vill man ändå spara en del tills efter den nya partiledaren finns på plats".

Han ser ingen anledning att ifrågasätta KI:s bedömning att reformutrymmet ligger på cirka 40 miljarder kronor.

"Jag menar nog att mycket pekar på att ett positivt saldo vore rätt", tillägger han om utsikterna för regeringen att genom att lägga sig under överskottsmålet skapa mer reformutrymme i budgeten för 2022.

Osäkert läge

Alla tre professorerna – Ekholm, Calmfors och Hassler – varnar samtidigt för att den tillväxtprognos på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022 som KI använt för att räkna fram reformutrymmet kan vara för optimistisk med tanke på det osäkra läget i pandemin.

”Den bygger på antagandet att smittspridningen inte tar fart igen på ett sätt som leder till skärpta restriktioner och det kan ju mycket väl visa sig vara ett väl optimistiskt antagande”, skriver Ekholm.

Joakim Goksör/TT

Fakta

Konjunkturinstitutet (KI) beräknade i en prognosuppdatering regeringens reformutrymme 2022 till 40 miljarder kronor. Det är mer än normalt, vilket förklaras av ovanligt hög tillväxt. Det förutsätter även att finanspolitiska stödåtgärder till följd av pandemin fasas ut under hösten.

Ska man bevara personaltäthet och ha normal standardökning i offentliga tjänster kommer det dock sluka 30 miljarder, enligt KI.

Reformutrymmet bygger på ett budgetöverskott på 0,3 procent 2022, i linje med målet på 0,33 i det finanspolitiska ramverket.

I en prognos från juni räknade Finansdepartementet med ett strukturellt överskott på 0,2 procent 2022. Om detta kvarstår ökar reformutrymmet med ytterligare 5 miljarder ovanpå de 40 miljarder som KI räknar med.

KI:s tillväxtprognos på 4,4 procent i år och 3,6 procent 2022 förutsätter att situationen med flaskhalsar i världsekonomin och covid-19-pandemin inte förvärras.