DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Nya nagelbitare på inflationsfronten

Ekonomi (TT)

Ett inflationsspöke har svept över marknaden en tid, med stigande priser på råvaror och transporter i kombination med en stimulansdopad global efterfrågan.

Torsdagen blir en ny nagelbitare, med färska inflationssiffror från både Sverige och USA.

– Varenda människa pratar ju om inflationen just nu och många är oroliga. Så spöket finns definitivt där, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Vi vet också att inflationen finns här, kortsiktigt, tillägger han.

I april överraskade inflationen på uppåtsidan och hamnade en bit över Riksbankens inflationsmål. Klockan 9.30 ska SCB presentera majsiffran och tidigt i eftermiddag väntar hela världen på USA:s majsiffra.

"Tror det är temporärt"

Den viktiga frågan att ställa sig nu är enligt Bergqvist om inflationen är en tillfällig effekt av stimulanser i kombination med att den globala konsumtionen börjar komma i gång på allvar igen efter pandemichocken 2020 – eller om vi efter 25 år av nedtryckt global inflation är på väg in i ett nytt landskap.

– Går vi in i ett läge där vi får permanent högre inflation än vi vant oss vid framöver? Jag tror inte det. Jag tror det är temporärt, säger han.

Centralbanker runt om i världen resonerar likartat. Men skulle de ha fel står mycket på spel, med börser och bostadspriser på rekordnivåer och ett gigantiskt skuldberg som har byggts upp av regeringar, företag och hushåll runt om i världen.

Hög inflation kan till att börja med skapa lönsamhetsproblem för börsbolag, om de inte kan höja priserna ut mot kund i samma utsträckning som produktions- och transportkostnader lyfter. Dessutom påverkas börserna av räntorna, som enligt skolboken hänger med uppåt när inflationen stiger.

– Med högre räntor ser börsen mindre attraktiv ut för placerare. Då kan man ifrågasätta de värderingar vi har på börserna, säger Bergqvist.

Svårare för högt skuldsatta

Högre räntor gör det samtidigt svårare för högt skuldsatta att klara sig.

– Skulderna vi har i dag runt om i världen är rekordhöga. De är bara hanterbara om vi har låga räntor, säger Bergqvist.

Riskerna är störst i USA, som tillsammans med Kina är världsekonomins centrum. Den tioåriga USA-räntan lyfte från cirka 0,90 procent vid årsskiftet till toppar kring 1,75 procent i slutet av mars och kretsar nu kring 1,5 procent. Enligt SEB:s prognoser kommer den att fortsätta sträva uppåt till kanske 2,4-2,5 procent i slutet av 2022.

– Det tror inte jag är något stort problem, säger Bergqvist.

Skulle den lyfta till 3 procent kan det dock bli effekter på börsen och runt 4 procent kan USA börja få statsfinansiella bekymmer, med en statsskuld på 130 procent av BNP.

– Men vi är en bra bit därifrån och jag tror inte vi kommer upp i de nivåerna, säger Bergqvist.

– Ska du få kostnadsinflation i våra ekonomier måste det komma från löneökningar. Det räcker inte med stigande råvarupriser, tillägger han.

"Det är starka krafter"

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isakssons ser inte heller någon stor sannolikhet för att inflationen ska bita sig fast på de höga nivåer som nu står för dörren.

– Det är mycket som talar för att den svenska inflationen har fallit tillbaka redan i maj och att det fortsätter ned under sommaren, säger han.

– Sedan blir det nog en tillfällig uppgång igen i höst, tillägger han.

Den stökiga utvecklingen handlar mest om vad som hände i fjol och inte i år, enligt Isaksson.

Dessutom tror han att svensk ekonomi har ett inbyggt skydd mot inflationsproblem tack vare en stark krona och måttliga löneökningar. Kronan har lyft med över 25 procent mot dollarn och 11 procent mot euron, sedan bottennappet i början av pandemin våren 2020.

– Det är starka krafter, säger Isaksson.

Joakim Goksör/TT