Kommunerna begär miljarder inför tuff tid

Politik (TT)

Det finns hål på över 20 miljarder att fylla som kommunerna inte klarar ensamma utan stora neddragningar, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Regeringen krävs på snabba besked om statsbidragen för de kommande åren.

Efter relativt sett goda ekonomiska år väntar tuffare tider för kommunerna och kanske särskilt regionerna. Den bilden ger Peter Danielsson, moderat ordförande i SKR som till vardags leder kommunstyrelsen i Helsingborg.

Runt om i landet sitter nu kommunledningar och lägger sista handen vid, eller justerar, budgetarna för kommande år. Stigande inflation, räntor, priser och löner gör läget kärvt. Samtidigt väntas skatteunderlaget minska i reala termer.

Behöver hjälp

– Vårt budskap är att vi även behöver regeringens hjälp för att hantera den här lågkonjunkturen, så att det inte ytterst ska leda till att vi måste säga upp personal och vidta stora besparingar, säger Danielsson till TT.

– För då kommer det i sin tur kunna driva på nedgången ytterligare, säger Danielsson apropå den hemställan som SKR just skickat till finansminister Elisabeth Svantesson (M) och regeringen.

SKR hoppas på klara besked i budgetpropositionen som regeringen lämnar till riksdagen den 8 november, på tisdag. Kommuner och regioner riskerar ett underskott på 20–30 miljarder de kommande åren om kostnaderna ökar i takt med förutspådda pris- och löneökningar.

Danielsson säger att det behövs ett tillskott om 10 miljarder om hela det ökade kostnadsläget och inflationen ska nollas. Därutöver minskar statsbidragen med 11 miljarder.

Det handlar i huvudsak om statsbidrag som höjdes under och som en följd av pandemin för att kommuner och regioner skulle kunna ta igen uppskjuten vård, till exempel. Just den delen rör sig om 6 miljarder.

Ta igen

Skolan har haft en miljard för att hjälpa elever ta igen sådant som missades under pandemin och kollektivtrafiken har haft stöd för att täcka upp för minskat resande i kollektivtrafiken.

– Vi har en förväntan att staten hjälper till att sluta det gap som uppstår, säger Danielsson.

SKR lyfter fyra saker som extra viktiga. Förutom att regeringen bör se till att statsbidragen följer upp med så att kostnadsökningar täcks vill organisationen också ha klara besked om att de får kompensation för höga elpriser, att statsbidragen görs mer generella och att regelkrångel minskar.

Danielsson säger dock att de signaler regeringen gett pekar mot att kommuner och regioner i södra och mellersta Sverige kommer att få ta del av elstödet. Det är för övrigt bara kommuner och regioner och andra elkunder där, i elprisområdet 3 och 4, som kan få stöd.

Är oroliga

– Många medlemmar är oroliga inför kommande vintrar och har förväntningar på att regeringen ska återkomma, säger Peter Danielsson.

Den fjärde punkten gäller att lagstiftningen för kommuners ekonomi bör ses över vad gäller det så kallade balanskravet. Kommunerna tillåts inte att, som staten, klara balans och ett litet överskott sett över flera år. I princip kan inte kommunerna använda tidigare överskott till att rida ut ett eller några sämre år. Det är svårt att förklara för medborgarna, enligt Peter Danielsson.

Lars Larsson/TT