DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
KI: Lågkonjunkturen allt djupare
Ekonomi (TT)
Hög inflation och räntehöjningar gör att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur nästa år än tidigare förutspåtts, slår Konjunkturinstitutet (KI) fast i sin senaste prognos.
Den senaste tidens räntehöjningar, bland annat med 100 punkter från Riksbanken senast, tillsammans med hög inflation gröper ur hushållens köpkraft, konstaterar KI.
Jämfört med den prognos som lämnades i somras så målas nu en allt dystrare bild upp för svensk ekonomi och de svenska hushållen:
Inflationen enligt KPIF revideras upp med 0,9 respektive 1,4 procentenheter 2022 respektive 2023. Det ger en inflation på 4,6 procent nästa år för att sedan sjunka drastiskt året därpå.
– Självklart bidrar energi till prisuppgången och den kommer toppa i kvartalstakt på omkring tio procent. Varor och tjänster har också stigit på grund av höga fraktpriser men också på grund av att företagen fått höga elpriser och får putta över kostnaden på konsumenterna, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl på en pressträff.
– Vår prognos är att elpriserna kommer att stiga något under vintern till omkring fem kronor per kilowattimme för att sedan sjunka ned till omkring en krona.
Riksbankens aggressiva räntehöjningar gör att man nu reviderar upp styrräntan för slutet av 2022 med 0,75 procentenheter, det betyder att den toppar på 2,3 procent nästa år.
Går in i lågkonjunktur
– Nu står lågkonjunkturen inför dörren, konstaterar Ylva Hedén Westerdahl.
När det gäller arbetslösheten ser man jämfört med juniprognosen hur den ökar successivt 2023 till skillnad från tidigare prognos för att toppa på 8,0 procent 2024.
"Hushållen antas få viss kompensation av staten för de höga elpriserna men de kommer ändå att dra ner på konsumtionen framöver", skriver KI i rapporten.
Allt dystrare
Samtidigt blir också de svenska hushållen alltmer dystra kring ekonomin. Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator föll i september med 6,4 enheter till 90,8 när samtliga sektorer bidrog till nedgången, skriver KI.
Hushållens konfidensindikator sjönk åter igen kraftigt och noteras därmed för en ny bottennotering, detta när främst hushållens förväntningar på den egna ekonomin om tolv månader har försämrats, skriver KI.
Annika Andersson/TT
Tobias Österberg/TT
