DEN GLOBALA KONJUNKTUREN
IMF-chefen varnar för ekonomisk dubbelsmocka
Ekonomi (TT-Bloomberg)
De nya handelshinder som upprättats mellan Kina och andra länder i år kan kosta världsekonomin motsvarande 14 900 miljarder kronor, enligt Kristalina Georgieva, chef för Internationella valutafonden (IMF).
Smällen hamnar ovanpå den omfattande ekonomiska skada som orsakas av Ukrainakriget, enligt IMF-chefen.
– Världen kommer förlora 1,5 procent av BNP bara till följd av splittringen som delar oss i två handelsblock. Det är 1 400 miljarder dollar, säger hon i en intervju med Bloomberg TV.
Intervjun gavs i samband med det så kallade Apec-mötet i Bangkok.
För Asien blir BNP-bakslaget ännu större i procent räknat, enligt IMF-chefen – på drygt 3 procent. Detta då de asiatiska länderna är mer exponerade mot de globala värdekedjor som drabbas av handelshindren.
Fler har skuldproblem
Ukrainakriget är samtidigt den enskilt mest destruktiva faktorn för världsekonomin just nu, enligt Georgieva.
– Ju snabbare kriget tar slut desto bättre, säger hon.
Hon konstaterar även att allt fler utvecklingsländer har skuldproblem, även om det ännu inte är någon fullskalig skuldkris.
Omkring var fjärde tillväxtland beräknas ha en ohållbar skuldbörda, medan 60 procent av låginkomstländerna är nära gränsen för att skulden ska bli ohållbar.
Georgieva uppmanar länder som har problem att hantera de snabbt stigande kostnaderna för dollarlån och den ekonomiska motvinden globalt att agera förebyggande och söka hjälp från IMF i ett tidigt skede i krisförloppet.
Bangladesh var tidigare i november det senaste landet att förhandla fram ett avtal om ett stödprogram med IMF:s tjänstemän, med ett lån på 4,5 miljarder dollar. Avtalet ska upp för prövning i IMF:s styrelse den kommande veckan.
Sänkte prognos
IMF sänkte i oktober sin prognos för global tillväxt 2023 till 2,7 procent. Det kan jämföras med de 3,8 procent fondens ekonomer räknade med före Ukrainakriget.
– I Europa är situationen ännu värre då effekterna av Ukrainakriget är betydande. Åtminstone halva EU kan gå in i recession nästa år, säger Georgieva.
Tekniskt brukar recession definieras som två kvartal i rad med krympande BNP och prognoserna för många EU-länder – inklusive Sverige – ligger just nu på minus för 2023.
