DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Expansiv budget oroar bedömare

Ekonomi/Politik (TT)

Finansministern lovar satsningar på 74 miljarder och kallar det en "vitamininjektion" till svensk ekonomi. Flera bedömare anser att det osar valfläsk.

Finansminister Magdalena Andersson (S) justerade visserligen ned BNP-prognosen för 2021 en aning, men från att tidigare ha kritiserats för pessimism är regeringens prognoser nu i stort i linje med vad storbanker och andra bedömare ser framför sig.

– Siffrorna och prognoserna är helt rimliga. Förutsättningarna och grunderna är bra men från att hela tiden ha pratat om att vi är i en kris och från att tidigare ha gett en ganska negativ bild ger hon nu en mycket positiv bild. Det gör hon för att vi närmar oss ett val. Det är tydligt att det är fokus, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Efterfrågar kloka investeringar

På grund av de goda statsfinanserna finns utrymme för investeringar i den omfattning som Magdalena Andersson pratar om, anser flera bedömare, men frågan är vad regeringen kommer att lägga pengarna på. Om det sade finansministern ytterst lite.

– Det är en väldigt expansiv budget givet att vi inte är i samma krisläge som för ett år sedan. Men om det är för mycket eller inte beror alldeles på vad de där pengarna läggs på, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Rena smittbekämpningsåtgärder och vaccination är fortsatt kostnadsposter som är nödvändiga men i mindre omfattning nu än tidigare, påpekar Magnusson. Men på flera håll ifrågasätts exempelvis behovet av mer av de stödåtgärder som sattes in under krisen.

– Vi har möjligheter att göra kloka investeringar, men det är just det. Här är jag lite orolig för hur man ska använda de här 74 miljarderna, säger Annika Winsth.

– Om man bara använder pengarna som någon slags valpopulism, då är jag oroad.

Står inför valår

Danske Banks chefsekonom Michael Grahn sträcker sig till att säga att han anser reformutrymmet alltför frikostigt.

— Om man har en tillväxtprognos som är ganska stark så är det ganska svårt att motivera att dra så in i bomben. Det här är frikostigt och handlar nog mera om att vi står inför ett valår snarare än vad svensk ekonomi skulle behöva, säger han.

Utmaningen kvarstår också att få gehör rent politiskt för den, påpekar han:

— Jag tror allmänt att det kan bli ganska svårt givet det politiska läget att pressa igenom en budget som ska accepteras. Men ur ett ekonomiskt perspektiv är man lite väl frikostig.

"Förespråkar budgetdisciplin"

Konjunkturinstitutet (KI) hade inför budgetprognosen beräknat reformutrymmet till 40 miljarder kronor. KI:s prognoschef Ylwa Hedén Westerdahls spontana reaktion var ett ”hoppsan” när den högre siffran presenterades.

— Vi tycker att ekonomin återhämtat sig så pass bra att 40 miljarder är väl avvägt, säger hon.

— Jag förespråkar budgetdisciplin och vi kan komma tillbaka till det ramverk vi har så att man inte kommer till ett sluttande plan.

När det gäller Magdalena Anderssons jämförelse med finanskrisen 2008–09 och vikten av att ha tillräckligt utrymme, säger Ylwa Hedén Westerdahl:

— De här åtgärderna som gjorts är av en annan typ. De är för att hålla företagen under armarna men som vi ser det så behöver företagen inte de här stöden utan klarar sig själva. Vi bedömer att vi kommer till ett normalt konjunkturläge nästa år.