DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
"En rysare framför oss"
Ekonomi (TT)
Tillväxt, men ändå sämre än väntat. Sveriges BNP växte med 0,9 procent under andra kvartalet. Nu väntar lågkonjunkturen, frågan är bara hur djup den blir.
– Vi har en rysare framför oss, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.
Jämfört med motsvarande period 2021 ökade BNP med 3,8 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
"Efter ett förhållandevis svagt första kvartal tilltog BNP-tillväxten under andra kvartalet. Uppgången förklaras i huvudsak av investeringar i näringslivet samt av hushållens konsumtionsutgifter", säger Jessica Engdahl, sektionschef på nationalräkenskaperna på SCB i ett pressmeddelande.
Uppgången i BNP-tillväxten kommer främst från svensk konsumtion utomlands i samband med semestrar och utgifter för fritid och underhållning, skriver SCB i en kommentar.
Problemen framför oss
– Det var ett helt okej andra kvartal, men problemen ligger framför oss, säger Alexandra Stråberg.
Detaljhandeln föll, och det är tecken på att svensken börjar hålla hårdare i sin plånbok, förklarar hon. Det i sin tur gör att ekonomin inte kommer att växa som förr.
– Utsikterna är ganska usla både för Sverige och för omvärlden, och här spelar energipriser en stor roll säger hon.
Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, konstaterar hon, och nu gäller det att försöka undvika en allvarlig svacka. Men det är ett svårt trick, att både undvika en allvarlig lågkonjunktur och att stabilisera inflationen, förklarar hon.
– Vi är bakbundna av inflationen. Räntevapnet måste bita. Under pandemin kunde ekonomin stimuleras, eftersom vi hade låg inflation. Men nu går inte det.
Hushållens konsumtion
Den siffra som hon tycker är viktig att hålla koll på framöver är hushållens konsumtion. Det är den som kommer att visa hur vi svenskar beter oss när vi får det kärvare.
– Vi har en rysare framför oss, säger Alexandra Stråberg.
Den svaga kronan kan möjligen fungera som en slags stötdämpare för exporten från Sverige, och kanske kan mildra smällen, tror hon.
Svensk export steg med 1,1 procent medan importen ökade med 2,5 procent men sammantaget drog exportnettot ned BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter.
