DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Ekonomen: Risken för recession ökar

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ekonomin kan gå in i recession i höst och inflationen toppar. Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, förklarar för TN:s läsare hur Riksbanken tänker och om amerikanska centralbankens stenhårda fokus att bekämpa inflationen. ”Vi vill inte ha den situation som man har i USA”, säger hon.

Vad händer med inflationen framöver?

– Jag tror att vi ser en lägre inflation framöver. Dels leder inflationen i sig till lägre efterfrågan i ekonomin, vilket i sin tur leder till lägre en lägre press på prishöjningarna. Detta tillsammans med att Riksbankens räntehöjningar får effekt.

Vill du att Riksbanken ska gå hårdare fram med högre räntehöjningar eller ta det lugnare med lägre höjningar?

– Riksbanken har i dagsläget ett extremt svårt jobb eftersom förutsättningarna är så oförutsägbara just nu. Det finns så mycket som påverkar den ekonomiska utvecklingen för tillfället. Det är svårt att nå en balansgång, att landa ekonomin på ett balanserat sätt, det vill säga att inte trycka in ekonomin i en lägre tillväxt. Och det är jättesvårt att veta i vilket läge ekonomin befinner sig när penningpolitiken får effekt.

– Det är också viktigt att komma ihåg att Riksbankens uppdrag bara handlar om inflationen, inte på effekterna på övriga ekonomin. Det betyder att de kommer att trycka upp räntan så länge inflationen är för hög.

– Från ett privatekonomiskt perspektiv är det ju obehagligt med ökade räntor eftersom de bidrar till sämre privatekonomi om man har lån som påverkas. Men det Riksbanken gör är att rätta till inflationen så att det blir bättre privatekonomiskt på längre sikt. Hushållen gynnas inte av en hög och oförutsägbar inflation. Man kan säga att Riksbankens höjningar gör det tuffare på kort sikt för att göra det bättre på längre sikt.

– Riksbanken visar handlingskraft och det kommer den fortsatt att göra beroende på hur statistiken ser ut de kommande månaderna.

Hur resonerar den amerikanska centralbanken framöver?

– Den amerikanska centralbanken har varit särskilt bra på en sak under pandemin, och under den nuvarande ansträngda ekonomiska situationen, och det är kommunikation. Det har varit och är helt avgörande. För utifrån det skapar banken trovärdighet, till exempel senast när den höjde räntan med 0,75 procent. Marknaden reagerade inte speciellt mycket på det beskedet, och det var för att höjningen var enligt förväntan.

– Fed sade därefter att man kommer att titta på alla data noggrant. De kan inte säga exakt hur de ska agera, utan kommer löpande att avgöra agerandet. De har ett extremt fokus att bryta inflationstrenden, alla andra konsekvenser får vänta.

– Jag tror att situationen är annorlunda i USA än i Sverige. Där har prisökningarna lett till högre löner, det börjar dra i väg. Och det beror på att man i USA har en väldigt stark arbetsmarknad. Det har vi inte på samma sätt i Sverige. USA ligger lite före oss, de hade kommit längre i återhämtningen än Sverige när inflationen slog till.

Hur avgörande blir avtalsrörelsen för att inflation inte ska permanentas?

– Den är oerhört viktig. Där tycker jag att Sverige har ett bra system med arbetsgivare och arbetstagare som har tagit ett stort ansvar under tidigare avtalsrörelser. Det tror jag att man fortsatt kommer att göra. Det är bland annat därför Riksbanken höjer styrräntan just nu, för att få ned inflationen till avtalsrörelsen börjar och på det viset göra det enklare för parterna att förhandla. Vi vill inte ha den situation som man har i USA.

Vad oroas du mest för i ekonomin?

– Man skulle önska att vi efter pandemin hade fått en vecka då vi kunde sänka axlarna och bara prata om vädret. Men då gick Ryssland in i Ukraina och det hackade till enormt.

– Det jag oroas över är mängden risker som finns. Kriget är en sak, obalanser mellan utbud och efterfrågan är en annan, samt inflationen som en konsekvens av detta. Och till det ska vi lägga problemen i Kina, inte bara hur landet hanterar covidutbrotten, utan också spänningarna mellan USA och Kina, och vad som händer i Taiwan.

– Energisituationen i Europa är också ett stort orosmoment. Bristen på insatsvaror är en stor del av inflationen. Och skulle det bli ytterligare ansträngt där så blir det väldigt tufft för företagen.

– Ryssland hotar också ganska kraftfullt med att stänga gasen och flera länder i Europa gör sig redo inför en tuff höst och vinter. Det är svårt att se om det bara är hot från Rysslands sida eller om man menar allvar. När det handlar om gasexporten så får Ryssland in extremt mycket pengar på det; man undrar om de har råd att stänga kranarna.

– Sammantaget, frågan är vad det blir för netto av alla dessa risker. USA-Kina-krisen är det mest aktuella orosmomentet.

Hushållen är ju oroliga. Vad får det för konsekvenser?

– Jag förstår att de är oroliga. Sparande på börsen har tidigare varit bra, och räntorna har varit låga, vilket har gjort att många har köpt en bostad. Men nu ser man att börsen går ned och att bostaden faller i värde. Till det ska läggas ökade elpriser och ökade kostnader när man tankar. Alla de sakerna, tillsammans med oron för utvecklingen, påverkar den privata konsumtionen som är en viktig del av tillväxten.

Hur tolkar du signalerna från näringslivet?

– Det är inte odelat negativt. Att konjunkturbarometern visar att läget är starkt inom tillverkningsindustrin är ju positivt. Vi ska ha klart för oss att vi ser en period av lägre tillväxt, det är inget tvärstopp vi talar om. Men det finns stora delar av näringslivet som påverkas av den privata konsumtionen, vi får se hur de branscherna påverkas framåt.

Vilka är de största riskerna med den svaga kronan?

– När det är tuffa tider så söker man sig till trygga hamnar, till exempel dollarn, det är så valutamarknaden fungerar. Vi drabbas så klart av det och kronan kommer inte att stärkas av att vi går in i en tuffare situation. Men det finns både vinnare och förlorare, det är ju bra för exportföretagen till exempel.

Kan vi få en recession?

– Absolut. Risken för det har ökat.