DEN SVENSKA EKONOMIN

Ekonom: "Krisbudget utan stimulanser”

Ekonomi (TT)

Regeringens budget innehåller förslag som beräknas kosta 40,4 miljarder nästa år.

Enligt experter som TT har talat med rör det sig om en försiktig budget.

– De är en bekymrad regering, säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) målar upp en dyster bild av det ekonomiska läget för svensk del den närmaste tiden.

– Svensk ekonomi bedöms befinna sig i en lågkonjunktur nästa år. Vi går in i den här lågkonjunkturen med fortsatt hög arbetslöshet som förväntas försämras, säger hon på dagens presskonferens.

Det är något som det tagits hänsyn till i den totalt 3 000 sidor tjocka budgeten som nu presenteras.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, kallar det för “en krisbudget, fast utan stimulanser till hushållen”.

– Jag tycker att den präglas av återhållsamhet och det tycker jag är klokt. Det här är en budget som siktar på strukturella reformer, till exempel av rättsväsendet, snarare än att ge stöd till hushållen, säger hon.

Förbereder för tuffare tider

Samtidigt tycker hon att det är tydligt att regeringen förbereder sig för tuffare tider längre fram.

– När vi kommer in i en lågkonjunktur nästa år och arbetslösheten ökar så kommer det att behövas mer stöd till hushållen, säger hon.

I finansplanen kallar regeringen det för en svagt åtstramande budget: "Det är viktigt att finanspolitiken bedrivs ansvarsfullt och inte motverkar penningpolitiken så att inflationen kan dämpas med så små negativa konsekvenser för ekonomin som möjligt", skriver regeringen.

Regeringen föreslår även höjda nivåer på utgiftstaket för de tre kommande åren.

"Den förändring av finanspolitikens inriktning som regeringen föreslår i denna proposition förutsätter en finanspolitiskt motiverad höjning av utgiftstakets nivåer 2023–2025 med 124, 148 respektive 103 miljarder kronor", skriver regeringen i Finansplanen.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, hade gärna sett fler långsiktiga satsningar på till exempel klimat, utbildning och både fysisk och digital infrastruktur.

– Det är en bekymrad regering som lägger fram den här budgeten. Det kan så klart kännas tryggt att både ha satt på sig hängslen och livrem, men det kanske räcker med bara hängslen i det här läget, säger han.

Måste förhålla sig till inflationen

Det här är den första regeringen på flera decennier som måste förhålla sig till inflationen, konstaterar han.

– Men med långsiktiga satsningar, som är mer utdragna över tid, ökar efterfrågan i ekonomin samtidigt som risken för inflation är mer begränsad, säger han.

Konjunkturinstitutet (KI) har inför budgeten beräknat det så kallade reformutrymmet – alltså hur mycket regeringen kan lägga på ofinansierade reformer utan att bryta mot budgetramverket – till 130 miljarder kronor under mandatperiodens fyra år.

Läs mer. Teknikföretagens analys

Joakim Goksör/TT

Johanna Ekström/TT